Digitaliseringen ökar men säkerheten brister

Användningen av e-hälsolösningar och digitalisering ökar i Sveriges kommuner, men långsamt. På många håll brister kommunerna i skyddet av känsliga personuppgifter.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.

 

Det visar Socialstyrelsens nya rapport om e-hälsa och välfärdsteknik i kommunerna 2019.

 

Sedan Socialstyrelsen började mäta digitaliseringen i kommunerna 2014 har andelen kommuner som använder sig av exempelvis kameror för nattlig tillsyn i hemtjänsten,  gps-larm, passiva larm och olika sensorer ökat stadigt. Men det rör sig fortfarande för det mesta om mindre pilotverksamheter.

 

– Fler kommuner köper in teknik för att testa i framför allt äldreomsorgen, men det sker i ganska liten omfattning. Den största förändringen är att 91 procent av alla trygghetslarm numera är digitala. För sex år sedan var 14 procent digitala, säger Dick Lindberg, utredare vid Socialstyrelsen i ett pressmeddelande.

 

Hur mycket den digitala tekniken används skiljer sig mycket mellan kommuner. Det finns det idag 1 030 gps-larm inom äldreomsorgen i landet, men dessa är koncentrerade till ett fåtal kommuner. Östersunds kommun har 350 larm, Norrtälje har 150 och Helsingborg ungefär 100.

Skyddet av personuppgifter är bättre inom den kommunala hälso- och sjukvården än inom socialtjänsten.

I 93 procent av kommunerna använder all hälso- och sjukvårdspersonal en stark autentisering när de arbetar i de olika systemen. Det innebär att en inloggning med säker identifiering garanterar att bara behörig personal kommer åt uppgifterna. Inom socialtjänstens utförarverksamheter, exempelvis hemtjänsten, är det bara mellan 24 och 32 procent av kommunerna, som använder stark autentisering.

 

Läs hela Socialstyrelsens rapport

Hämtar fler artiklar
Till startsidan