Coachning ska rädda livet på hjärtpatienter
En ny modell för eftervården av hjärtpatienter sjösattes förra veckan. Tanken är att ge patienterna ett tydligare stöd i arbetet med att förändra sina levnadsvanor samt öka deras kunskap om sjukdomen.
Under det Kardiovaskulära vårmötet i Göteborg förra veckan sjösattes en ny modell för eftervården av hjärtpatienter. Tanken är att ge patienterna ett tydligare stöd i arbetet med att förändra sina levnadsvanor samt öka deras kunskap om sjukdomen, med start redan vid utskrivningssamtalet. Här ska både läkare, sjuksköterska och närstående vara med.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
– Utskrivningen har stor betydelse, bilden patienten får av sin sjukdom vid det samtalet påverkar hur de väljer att agera sen. Därför är det viktigt att de får rätt information och på rätt sätt så att de är införstådda i att de måste göra en förändring i sitt liv, berättar Pelle Johansson, ansvarig för hjärtfrågor vid Riksförbundet Hjärtlung.
I den nya modellen kallas patienten till återbesök och får träffa en sjuksköterska redan två veckor efter utskrivning. I samtalet får patienten själv föreslå vilka förändringar hen vill göra för att minska risken att få en ny hjärthändelse, exempelvis minska på rökandet eller börja promenera. Besöket resulterar i en hälsoplan som patienten och vårdpersonalen skriver under. Hälsoplanen följs därefter upp med regelbundna återbesök under det första halvåret.
– Vi fokuserar hårt på de första sex månaderna, de är viktiga för att patienten ska bygga upp en ny vana.
Den nya modellen har tagits fram i ett samarbete mellan patientföreningen Hjärtlung och den medicinska professionen inom hjärtsjukvården. Nu pågår arbetet med att ta fram informationsmaterial, men Pelle Johansson konstaterar att själva förhållningssättet med en mer personcentrerad vård kan börja redan idag.
– Själva förhållningssättet kräver egentligen inga ytterligare resurser. Vi fick väldigt bra respons när modellen presenterades förra veckan, med många glada tillrop och det finns en samsyn om att detta är rätt väg att gå. Vi kommer att följa upp resultatet i kvalitetsregistret Sephia samt med en ny studie 2017, SPICI II, för att utvärdera effekten, säger Pelle Johansson.
Bakgrund:
Enligt statistik från kvalitetsregistret Sephia är det färre än hälften som lyckas förändra sina levnadsvanor efter en hjärtinfarkt och en stor grupp når inte målvärden för blodtryck och blodfetter. I en egen studie som Riksförbundet Hjärtlung genomfört bland drygt 1000 patienter vid 29 sjukhus, SPICI I, fann man att den traditionella hjärtrehabiliteringen endast nådde fram till färre än varannan patient – många uppfattade inte hur de själva kan påverka sjukdomen genom ett hälsosammare liv. Det innebär att flera hundra patienter dör eller drabbas av en ny hjärtinfarkt varje år, helt i onödan.
Den nya modellen, som riktar sig till alla patienter efter en kranskärlssjukdom, kommer att implementeras under hösten 2016.
