Kampmetaforer inom palliativ cancervård kan ge skuldkänslor

”Pojken lyfter sitt svärd. Ger sig in i en strid han inte kan vinna.” Citatet kommer från Kristian Gidlunds blogg I kroppen min. Det är en av 36 bloggar som studeras inom projektet Metaforer i palliativ cancervård vars syfte är att öka kunskapen om patient och närståendes situation och därmed förbättra kommunikationen mellan cancerpatienter i livets slutskede och vårdpersonal.

Charlotte Hommerberg, språkvetare på Linneuniversitetet, berättar att metaforer ofta används för att beskriva hur det är att drabbas av och leva med obotlig cancer och för att titta närmare på vilka metaforer och hur de används består undersökningsmaterialet av 26 patientbloggar, 10 anhörigbloggar samt intervjuer med patienter, närstående och vårdpersonal inom den palliativa vården. Charlotte Hommerberg berättar att de hitintills sett att kampmetaforer dominerar, särskilt bland patienter. Och detta kan bli problematiskt för de drabbade.

Charlotte Hommerberg, språkvetare på Linneuniversitetet.

Charlotte Hommerberg, språkvetare på Linneuniversitetet.

– Många patienter som får ett besked om att de kommer att dö har svårt att frigöra sig från tanken om att vara en förlorare, särskilt om man tidigare tänkt på sin sjukdom som en fiende som ska bekämpas. Det tankemönstret är också allmänt utbrett i vår kultur, inte minst i massmedia. Vi ser att ett sätt att hantera kampscenariot är att skilja kroppen från jaget ”jag ger aldrig upp, men tyvärr kommer min kropp att göra det”, berättar Charlotte Hommerberg som själv har en personlig cancerupplevelse, en stor drivkraft i projektet.

Materialet från vårdpersonalen har ännu inte granskats fullt ut men även här finns kampmetaforiken. Tanken är att forskningen ska hjälpa vårdpersonal till bättre samtal med patienter och närstående.

– Vi vill bidra till en generell kunskap och reflektion om hur språkbruk och tankemönster hänger ihop. Om vårdpersonal märker att metaforerna patienten använder påverkar negativt kan de kanske bli bättre på att lyssna och skapa en väg ifrån den metaforiken. Men det handlar också om hur vi bemöter varje enskild individ och det går inte att ge exakta råd om hur vi ska prata.

Så granskas metaforerna

Forskarna har samlat tre miljoner ord i en språkbank för analys. För att identifiera när ett ord används metaforiskt används ordboksbetydelsen som jämförelse. En utgångspunkt i projektet är att metaforer inte enbart är språkdekor, utan präglar hela vårt tankesystem som sedan reflekteras i språkbruket.

Det tvärvetenskapliga projektet Metaforer i palliativ cancervård består av både vård- och språkvetare från Linnéuniversitetet, Lunds universitet och Lancaster University. Inom den brittiska sjukvården har man valt att generellt avråda från kampmetaforik och istället uppmuntra till att se sjukdomen som en resa. Enligt de brittiska forskarna är detta en förenklad lösning kan skapa distans mellan vårdpersonal och patienter, berättar Charlotte Hommerberg.

– Jag är glad över förtroendet att med språkvetenskapliga metoder få titta på detta. Engagemanget bland palliativ vårdpersonal är stort. När vi vet att patienten inte kommer att överleva får andra frågor än de medicinska större utrymme, intresset för ett personcentrerat förhållningssätt ökar.

Vill du få ta del av hela Kvalitetsvårds artikelarkiv och få ett webbaserat nyhetsbrev i mejlkorgen varje vecka? Prenumerera här.

Jessica Bergh

jessica.b@nordreportern.se
No Comments