Västmanland satsar på forskning i psykiatri

Region Västmanland gör en flerårig satsning på mer forskning inom psykiatri. Syftet är att underlätta rekrytering och samtidigt förbättra vården och omhändertagandet av patienter.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.

– Vi är ensamma i Sverige om att ta ett samlat grepp om psykiatrisk forskning inom olika verksamheter, från första linjens psykiatri i primärvården till rättspsykiatri, säger Mattias Damberg, docent och medicinsk utvecklingschef inom förvaltningen Primärvård, psykiatri och habiliteringsverksamhet, PPHV.

Satsningen har redan gett effekt, bland annat har vi lyckats anställa en överläkare till barn- och ungdomspsykiatrin, något som tidigare nästan varit omöjligt, fortsätter han.

– Ytterst handlar det om att höja livskvaliteten för våra patienter med psykiatriska diagnoser.

Satsningen omfattar 8,5 miljoner kronor per år under tre år, 2018 – 2020. Pengarna ska dels användas till forskningsmedel som medarbetare kan söka, dels till att finansiera så kallade kombinationstjänster, där medarbetaren forskar 50 procent och arbetare i verksamheten 50 procent.

Satsningen på forskning har två övergripande mål – att underlätta rekrytering genom att bli en mer attraktiv arbetsgivare och att utveckla verksamheten och höja kvaliteteten och förbättra omhändertagandet..

– Vi har sett att kliniker som börjar med forskning också får till stånd en mer omfattande verksamhetsutveckling. Det handlar om att medarbetarna börjar titta på den egna verksamheten med en kritisk blick och efterfrågar evidens för olika insatser, säger Kent Nilsson, professor och chef för Centrum för klinisk forskning, regionens forskningsenhet.

En annan ambition är att verksamheten snabbare tar in digitala behandlingar, till exempel KBT via internet. Ytterligare ett mål är att förbättra diagnostiken.

– Tittar man på dem som kommer till BUP, så visar det sig att patienterna har 2,3 diagnoser i snitt. Det kan vara ADHD i kombination med depression och missbruk, till exempel. Vi vet också att många är under- eller feldiagnosticerade, vilket leder till att vi inte alltid ger bästa möjliga behandling, säger Kent Nilsson.

Hämtar fler artiklar
Till startsidan