Inga produkter i varukorgen.
Barnen är medspelare på Akademiska
För att öka barnens och deras anhörigas inflytande över vårdutvecklingen har Akademiska barnsjukhuset i Uppsala bildat flera barnråd. Det finns i dagsläget både ett barnsjukhusövergripande barn- och föräldraråd och ett tonårsråd och dessutom har olika verksamheter sina specifika råd, exempelvis för barn med diabetes och cystisk fibros. Senare i höst startar även barncancerverksamheten upp ett råd.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsvård.se premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
– Vi som vårdpersonal är, och ska vara, väldigt medicinskt fokuserade. I samtal med barnen blir det tydligt hur viktigt även andra aspekter är. Bemötande är en fråga som ofta kommer upp, att barnen känner sig lyssnade till, tilltal, att de får beröm när de gör något bra. Det betyder mer än vi tror, säger Christophe Pedroletti, verksamhetschef Akademiska barnsjukhuset.
Ungefär två gånger per år är det tänkt att råden ska träffas, gäller det mindre barn är även föräldrar med, och tillsammans med vårdpersonal pratar de om förbättringsmöjligheter. Råden kan också samlas runt en mer specifik fråga, exempelvis om en ny slags spruta ska börja användas. Sammankallande är är barnombudsmannen som också stöttar med goda råd.
Råden bildades för ungefär ett år sedan och måste få mogna för att verkligen göra stor nytta, menar Christophe Pedroletti.
– Barnen behöver bli varma i kläderna, det är en mognadsprocess att gå in i rollen som rådgivare till sjukhuset. I början är de lite blyga och kan ha svårt att formulera idéer och tankar. Det är viktigt att vi inte lägger ord i dem och fyller råden med våra idéer, utan att det växer fram från barnen.
Christophe Pedroletti förklarar att tanken inte är att det enbart ska ses som ”julafton”, en chans att önska sig exempelvis fler spel till väntrummet, utan att det handlar om att addera tankar till vårdprocessen, något han tror kommer att växa fram än mer.
– Vi får redan nu mycket bra input och det uppskattas av både barn, anhöriga och personal. Vissa större saker kan bli en fråga för sjukhusledningen men tanken är att det ska vara en process för medarbetarna i deras vardag. Att varje verksamhet ständigt utvecklas och möjliggör förbättringar tillsammans med patienterna.
Han läser upp ett direktcitat från en av experterna i rådet för cystisk fibros: ”Personalen lyssnar bättre och tjatar mindre”.
Några av förändringarna som skett på barnens begäran:
* Förändrade kallelser så att det står både tid för besöket och hur långt besöket ska vara.
* En förtydligad mötesform för läkarbesök där barn och ungdomar med diabetes nu erbjuds regelbunden egentid med vårdpersonal.
* I november hålls en utbildningsdag för vårdpersonal om övergången från barn till vuxensjukvård för ungdomar med cystisk fibros.
* Bilder och namn på all personal har satts upp och väggarna målats om på diabetesmottagningen.
* Projekt om hur Sjukvårdsrådgivningen 1177 kan bli bättre på rådgivning gällande barn och ungdomar med kroniska sjukdomar.
