Inga produkter i varukorgen.
Bättre resultat för hjärt- och strokepatienter, mer nära vård
Allt färre svenskar drabbas av hjärtinfarkt och stroke. Omställningen till nära vård går framåt, men varierar över riket. Patienter som fått någon form av behandling 2018 är mer nöjda med sjukvården än allmänheten med svensk sjukvård och tillgängligheten.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsvård.se premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Det här är en del av de fakta för 2018 som kan utläsas ur SKL:s årliga Hälso- och sjukvårdsrapporten.
Köer och kompetensförsörjning förblir de stora utmaningarna i vården. Alltjämt är det särskilt sjuksköterskor som är svårast att rekrytera.
– En fortsatt bred utveckling av nya arbetssätt med stöd av digitala lösningar har stora möjligheter att göra vården bättre både för patienterna och effektivare för samhället. Digitalisering är ett kraftfullt verktyg för att effektivisera vården, arbeta mer förebyggande och möta ett ökat vårdbehov utan att kostnaderna ökar i motsvarande grad, säger Marie Morell, ordförande för sjukvårdsdelegationen på Sveriges Kommuner och Landsting i ett pressmeddelande
Signifikant färre unga människor dör av sjukdomar som stroke och hjärtsjukdom i Sverige idag jämfört med för 30 år sedan. 1990 avled 30 procent av svenska hjärtinfarktpatienter inom 28 dagar, att jämföra med 11 procent 2017. För båda dessa patientgrupper kan man ur kvalitetsregistren utläsa att svensk vård har blivit betydligt bättre på att behandla förebyggande, så att patienten inte drabbas av en ny stroke eller infarkt.
Fler än tidigare använder idag WHO:s checklista vid kirurgi. Här har det skett en förbättring år från år på senare tid och 2018 följes den enligt sjukhusens rapporteringar vid 76 procent av alla operationer.
I den nationella patientenkäten för 2018 minskar nöjdheten marginellt jämfört med tidigare år för besök i primärvården. Fler än tidigare ger ett gott betyg för den egna delaktigheten – här ökar nöjdheten från 74 till 78,9 procent, vilket tyder på att arbetet med en personcentrerad vård faktiskt går framåt.
Nöjdheten är fortsatt generellt lägre vad gäller psykiatrisk vård. Det handlar särskilt om brister i kontinuitet och koordinering, och även information och kunskap. Framför allt tycker psykiatrins patienter inte att samordningen fungerar, och de saknar information om vården och medicinering.
Hur kommer det sig att nöjdheten är större bland de patienter som nyttjat vården (Nationella patientenkäten) än bland befolkningen i stort (Hälso- och sjukvårdsbarometern)? En gissning i rapporten är att valåret med den högt uppskruvade debatten om sjukvårdens brister kan ha påverkat befolkningen till en mer negativ bild.
Rapporten visar också i tabellform en rad jämförelser mellan regioner i olika måluppfyllelser inom områdena Omställning till nära vård, Patienters och befolkningens syn på vården, tillgänglighet och väntetider, säker vård, resultat för stora sjukdomsgrupper, måluppfyllelse kunskapsbaserad vård, ekonomiska resultat och kompetensförsörjning.
Ladda ned och läs hela rapporten
