Bättre sjukskrivningsrutiner hjälper fler

Det var 2017 som man beslöt att försöka hitta ett nytt sätt att hantera patienternas sjukskrivningar.

– Det var väl så hos oss som på många håll att alla sprang på allting, men vi var dåliga på kontinuitet. Vår vårdcentral var mycket bra på tillgänglighet, men vi var inte så bra på den kontinuitet som just de här patienterna behövde, berättar Märit Löfgren, ST-läkare vid Herkules Vårdcentral och en av de som arbetat mest med att hitta nya rutiner.

Två nyckelpunkter i förbättringsarbetet har varit tidig kartläggning och samarbete – teamarbete där läkare, sjuksköterskor och arbetsterapeut arbetar tillsammans, men också ett nära samarbete med övriga samhället som socialtjänst, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.

Märit Löfgren talar om ett personcentrerat och biopsykosocialt förhållningssätt.

– En patient som inte orkar jobba kan ha något kroppsligt problem, men utöver det en kombination av psykiska besvär och psykosociala bekymmer. Det senare kan till exempel vara en stark oro över ett barn som har autism eller misstänkt autism och inte vill gå i skolan. Vi försöker fånga upp sådant och göra något konkret, ofta i samarbete med myndigheter och andra aktörer. Kanske behövs det i det där fallet en orosanmälan, för att familjen ska få hjälp.

Ibland kan samtalen i samband med kartläggningen utmynna i att det står klart att patienten har fel jobb; att hen vantrivs så på sin arbetsplats att det bara inte är aktuellt att gå tillbaka. Då är det samarbetet med Arbetsförmedlingen som är viktigt.

Patienterna är nöjda.

– De känner sig sedda. Sjukskrivning är ju något som behövs i perioder, men det är ju inte nödvändigtvis något man blir frisk av. Genom att arbeta efter den här modellen där mycket handlar om aktivering hittar vi vägar tillbaka för dem.

Vårdcentralen Herkules sjukskrivningsrutiner fokuserar på att:

• förstå patientens besvär i grunden genom tidig teambaserad kartläggning av ohälsan och dess medicinska orsaker, men även av individens resurser, livssituation och preferenser,
• behovsanpassa sjukskrivningen och göra den aktiv utifrån patientens förmågor och intressen,
• skapa trygghet genom kontinuitet och tydlighet kring plan för uppföljning och vad som händer när sjukintyget går ut,
• ha regelbundna möten med Försäkringskassan, socialtjänsten och Arbetsförmedlingen för att kunna samverka när det behövs,
• patienten är delaktig i sjukskrivningen och står i fokus från start genom att varje steg i processen syftar till att förstå patientens problem för att kunna anpassa fortsatt handläggning utifrån individuella förutsättningar.