Dålig krisberedskap i fjolårets värme

– Situationen i socialtjänsten och den kommunala hälso- och sjukvården var ansträngd, men de som faktiskt hade förberett sig ordentligt klarade situationen bättre, säger Ann Johansson, utredare på Socialstyrelsen i ett pressmeddelande.

Det är främst äldre, kroniskt sjuka eller personer med funktionsnedsättning som är sårbara vid värmeböljor.

Socialstyrelsen har undersökt hur krishanteringen fungerar inom socialtjänst, LSS-boenden och inom den kommunala hälso- och sjukvården. Det visar sig att ungefär 60 procent av kommunerna inleder en krishanteringsprocess där man tar fram en lägesbild för att kunna analysera hur situationen ser ut. Men färre än hälften av kommunerna säger att de sedan också fullföljer hela krishanteringsprocessen.

–  När det gäller hemtjänst och särskilt boende för äldre är det två av tre kommuner som anger att de har beredskap för värmeböljor nu. Samtidigt efterfrågar de flesta mer kunskap om krisberedskap och krishantering, säger Ann Johansson.

Omkring hälften av landets socialtjänster anger att de inte har någon evakueringsplan för de särskilt sårbara grupperna vid exempelvis bränder eller översvämningar. I intervjuer och enkäter vittnar kommuner om erfarenheter av att det kan vara svårt för krisledningsorganisationer att hantera flera parallellt pågående kriser samtidigt, så som i somras då flera stora skogsbränder rasade samtidigt som det var över 30 grader varmt.

– Ja, då kan det vara svårt med prioriteringar eftersom de tillgängliga resurserna är knappa. När dessutom flera olika aktörer är inblandade ställer det också krav på bra samordning, säger Ann Johansson.

Socialstyrelsen kommer nu att se över behovet av vägledningar för att möta framtida behov inom krisberedskap för socialtjänsten och den kommunala hälso- och sjukvården.