Detta kan pandemin lära oss om ledarskap
Ledarskap Covid19-pandemin kastade in intensivvården i ett stort antal nya utmaningar och situationer. Hur påverkade det ledarskapet? Det har en forskargrupp nu tittat närmare på.
Under pandemin stod intesivvårdscheferna inför en oväntad och intensiv arbetsbörda. De var tvungna att snabbt anpassa sig för att klara av den ökade efterfrågan på vården. Samtidigt stod man inför en ny och okänd sjukdom.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
I en ny studie har forskare tittat närmare på hur detta påverkade ledarskapet.
Enorm utmaning att ställa om
Anna Nordin från Karlstads universitet är projektledare och en av författarna till studien. Hon betonar den enorma utmaningen.
– Sjuksköterskor från olika specialiteter rekryterades för att öka kapaciteten och ta hand om ett ökat antal patienter. Detta krävde en ny administrativ struktur och en samordning som sällan tidigare skådats, säger hon.
För att öka kapaciteten satte man upp tillfälliga IVA-avdelningar. Omstruktureringen var påfrestande för både organisationen och individerna. Särskilt krävande var detta för intensivvårdscheferna.
– Cheferna saknade någon att vända sig till, de fick motivera personal som var ledsna, rädda, och utmattade att orka fortsätta jobba, de förväntades ha lösningar när inga fanns och de arbetade enormt mycket, säger Anna Nordin.
Tre viktiga nycklar
Dragkampen mellan krav och resurser gjorde att ledare fick jobba hårt för att möta de utmaningar som pandemin ställde. Men man klarade det. Kommunikation, närvaro, tydlighet och tillit var viktiga nycklar.
– Ledarna upplevde att snabb kommunikation, chefsnärvaro på avdelningarna, tydligt beslutsfattande, strukturerade prioriteringar och ömsesidigt förtroende var viktiga faktorer för att hantera krisen på bästa möjliga sätt, säger Åsa Engström, Luleå tekniska universitet och medförfattare i studien.
Erfarenhet i kommande kriser
Detta är viktiga lärdomar att ta med sig för framtiden, konstaterar forskarna. Ledarskapets roll, effektiv resursförvaltning och personalens välbefinnande är avgörande nycklar och något man alltså måste prioritera för att rusta intensivvården med större motståndskraft och effektivitet vid framtida kriser.
De fyra författarna bakom studien är Anna Nordin och Angelica Fredholm vid Karlstads universitet, Åsa Engström vid Luleå tekniska universitet samt Maria Andersson vid Röda Korsets Högskola.
Hela studien finns att läsa här: Intensive Care Managers’ Experiences of the COVID-19 Pandemic: A Dramatic Change of the Intensive Care Landscape
