Digitalt verktyg engagerar patienter i vården

Istället för papper och penna och anteckningar på post it-lappar har vårdpersonalen med sig en surfplatta i mötet med patienterna där de via den digitala plattformen Stelpa kan föra anteckningar och involvera patienten i sin egen anamnes.

– Det är patientens egen bedömning, egna ord och egna känslor som kommer in i journalen. Makten och kunskapen förflyttas till patienterna, vilket ger ökad nöjdhet, trygghet och kvalitet, berättar Linda Vogt, som även är kvinnan bakom hela idén med Stelpa.

Smart teknik för vården

Inspirationen till Stelpa fick Linda Vogt i ett samtal med en förälder på ett barnkalas för snart sju år sedan. Han jobbade med it-utveckling och berättade om olika plattformar, appar och möjligheterna med olika it-system. Linda Vogt började fundera på hur man skulle kunna ta in tekniken i vården.

– På den tiden var det inte så vanligt med digitala verktyg inom vården, konstaterar hon.

Men idén började gro och växte fram genom det första pilotprojektet som döptes till Stelpa, Smart teknik lyfter patientarbetet. Verktyget utvecklades till en början för avancerad sjukvård i hemmet. Idag används det även på palliativa avdelningar, geriatriska verksamheter och primärvårdsrehab inom Aleris Närsjukvård för inskrivning av nya patienter, uppföljning och dokumentation. Både sjuksköterskor, läkare, arbetsterapeuter och sjukgymnaster använder verktyget. Förra året hade Stelpa över 700 användare och drygt 45 000 journalanteckningar.

– Ju mer vi jobbat med verktyget desto fler möjligheter ser vi med det.

Minskar variationerna i bedömningen

Stelpa bygger på ett system med tydliga mallar, checklistor och illustrationer. Via verktyget kan patienterna exempelvis visa exakt var de har ont genom att peka på en skissbild av en människa, eller välja de ord som bäst beskriver smärtan – är den molande, huggande eller stickande?

– Verktyget hjälper oss att ställa rätt frågor och patienterna kan själva visa eller beskriva sin situation, berättar Linda Vogt.

I och med att allt dokumenteras digitalt kommer informationen in direkt in i journalerna, läkaren kan se och göra bedömningar snabbare och man slipper dubbeldokumentation, risk för fel eller missförstånd när sköterskan ska föra över sina anteckningar vid dagens slut. Processtödet ger även högre patientsäkerhet och minskar variationen i bedömningarna.

– Vi som vårdpersonal behöver inte tolka vad patienterna säger. Det blir mer rätt och minskar även risken för att något misstolkas eller glöms bort, förklarar hon.

Viktigt för självkänslan

Linda Vogt ser många fördelar med verktyget. Patienter blir mer involverade i sin vård och det blir mer exakt när de själva får beskriva med de ord som passar dem. Patienter som av olika anledningar inte kan prata kan numera själva peka och klicka tillsammans med sköterskan.

Verktyget har dessutom översatts till arabiska och engelska, vilket minskar risken för språkförbistring.

– Det ökar patienternas självkänsla och de blir mer delaktiga i sin vård, säger Linda Vogt.

Skapar sina egna mallar

Det har nu gått fyra år sedan verktyget blev verklighet och Linda Vogt jobbar idag framför allt som projektledare och är med när det ska implementeras på nya avdelningar. Hon poängterar att det är viktigt att medarbetarna är med och utvecklar verktyget utifrån sina förutsättningar.

Även om många mallar och checklistor är lika så måste man alltid utgå från den egna verksamheten för att de ska fungera smidigt för de som ska använda det.

– Man får inte heller glömma att ledningen har skapat förutsättningarna för detta. Aleris Närsjukvård är ett fint exempel på att vi som företag vill lyfta medarbetardriven utveckling, framhåller hon.

Följa sin vårdprocess

Nästa steg är att utveckla verktyget så att de kan användas i automatiserade vårdprocesser så att patienten själv kan följa sin vårdprocess och vara mer aktiv i sin vård.

– Framtidens patienter kommer inte att vara nöjd med att sitta i telefonköer, de kommer att kräva mer digitaliserade vårdprocesser. Det kommer också att vara helt nödvändigt för att vi ska klara framtidens vårdbehov och kunna lägga tiden där den behövs – i mötet med människorna, säger hon.