Kan en äldre vårdtagare få välja bort viss personal? Män? Icke-vita? Det här är svåra dilemman, och här finns en konflikt mellan retorik och praktisk arbetsvardag. Detta har nu blivit föremål för en doktorsavhandling vid Stockholms universitet.
Dilemman kring personalens kön och ursprung tema för avhandling
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
God organisation och flexibilitet kan dock underlätta hanteringen av dessa dilemman, är en slutsats.
– I lagstiftning och i policydokument betonas de äldres inflytande och rätt till självbestämmande över de insatser som ges. Däremot diskuteras det sällan hur långt dessa värdebegrepp ska dras. Innefattar de rätten att välja bort vissa
grupper av personal? Hur står det i så fall i relation till lagstiftning och ambitioner om ett inkluderande och ett icke-diskriminerande arbetsliv, frågar sig Palle Storm, forskare vid Institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet.
I avhandlingen Betydelsen av kön och hudfärg i äldreboendets vardag under olika organisatoriska villkor har Palle Storm undersökt dessa frågor relaterat till ett organisatoriskt perspektiv. Avhandlingen baserar sig på observationer samt intervjuer med personal i svenska och kanadensiska äldreboenden.
– Att jag tar utgångspunkt i Sverige och Kanada, beror på att äldreboenden i de båda länderna kännetecknas av skilda organisatoriska villkor – givet dessa kontexter ville jag studera betydelsen av kön och hudfärg, berättar Palle Storm.
Skillnaderna mellan länderna är ganska stora. Kanada har större äldreboenden där arbetet är medicinskt inriktat, och de äldres kroppsliga hjälpbehov är i fokus. Både Sverige och Kanada har behov av att rekryter män till äldreomsorgen, men avhandlingen visar att oavsett land, kan det bli problem, främst för att det finns äldre kvinnor och män som enbart accepterar hjälp från kvinnor.
Avhandlingen visar att Sverige med större personaltäthet har något lättare att hantera detta, då männen hade tid att lära känna de äldre så att de fick bättre möjligheter att komma över sin skepticism.
Även icke-vit personal utsätts för skepticism och ibland ren rasism. Detta behöver diskuteras, framhåller Palle Storm, men det görs sällan. Den ovilja som finns att lyfta upp detta i arbetsgruppen bidrar till sopa dessa frågor under mattan.
– Ett övergripande problem är att dessa frågor sällan lyfts högre upp i organisationen utan lämnas till personalen i arbetsgruppen att lösa. Därmed hänvisas ofta dessa svåra och etiska frågor till den grupp som har minst handlingsutrymme att åstadkomma förändring, säger Palle Storm.