Expertråd av unga vid Skånes Universitetssjukhus

Expertråd av unga vid Skånes Universitetssjukhus

Vid Barn- och ungdomssjukvården på Skånes Universitetssjukhus finns sedan i höstas ett expertråd av ungdomar. De är eller har själva varit patienter och träffas en gång i månaden för att delge verksamheten sina erfarenheter och önskemål om hur de vill bli behandlade.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.

Frida Kristensson är 18 år idag och en av experterna. Hon har tät egen erfarenhet av sjukhusvård då hon vårdats på barnonkologen och ”haft sjukhuset som sitt andra hem”, som hon säger, sedan 14-årsåldern.

– Jag tycker att det är jätteroligt och viktigt att få vara med och vara patientens röst, säger hon till Kvalitetsvård.

Själv har hon många tankar om vad som är viktigast för patienten och vad som kan bli bättre i vården idag.

– Viktigast är ju att vårdpersonalen alltid ser barnet eller ungdomen som en person, som den den är bortom sjukdomen. Och det jag tänker på som kan bli bättre – det är mycket den fas jag själv är i nu – överlämningen från barnsjukvård till vuxensjukvården. Det borde finnas en tydlig struktur för hur den överlämningen ska gå till.

Det blir en ny värld, nu, konstaterar hon med ett skratt, utan glass och lekterapi.

Ann Elmqvist Fridh, enhetschef för lekterapin på Skånes universitetssjukhus.

leder arbetet med expertrådet tillsammans med Ulrika Caverius Ladegaard som är ST-läkare inom barnmedicin.

– Vi vet så väl vad vi ska göra, vi har lagar att följa och kriterier att arbeta efter. Men gör vi verkligen det vi ska? Här blir ungdomarnas synpunkter så viktiga, framhåller hon.

Att få ett eget samtal utan att föräldrar är med ska vara en rutin, men den följs inte alltid. Det är ett exempel på brister som hittas när man lyssnar på de unga patienterna. Och ivern att skapa en miljö som inkluderar barn kan i själva verket få patienter att känna sig exkluderade.

– Ungdomarna berättar till exempel att det inte känns så kul för den som blivit tonåring att bli behandlad på en avdelning full av planscher på Bamse.

”Vi vill vara förberedda” är en annan synpunkt. Att få veta inför en undersökning att det förväntas att man ska ta av sig på överkroppen är ett exempel på vad som kan vara viktigt i tonåren.

Intresset för expertrådet är stort. Socialstyrelsen har varit på besök för att få förslag på hur man kan underlätta för barn och unga att framföra synpunkter och klagomål på vården. Det finns tidigare ett enda liknande expertråd av unga i svensk vård, vid Akademiska Sjukhuset i Uppsala, som Skånes Universitetssjukhus också samarbetar med.

Att stärka barn och ungas perspektiv är inte bara en fråga för verksamheterna inom barn- och ungdomssjukvården, framhåller Ann Elmqvist Fridh.

Patientdelaktighet över huvud taget bör få en större plats i vården, framhåller hon.
– Vi måste lyssna mer på patienterna även i andra sammanhang och fråga oss om vi bedriver en sjukvård med ett fullgott bemötande där patienten känner sig trygg och delaktig. Är patientupplevelsen den vi tror att den är?

 

Hämtar fler artiklar
Till startsidan