Hårdare styrning riskerar att leda till sämre vårdkvalitet

Studien visar bland annat hur goda intentioner kan få motsatt effekt i praktiken. När äldrevården blev satt under granskning under pandemin upplevde personalen att de som jobbar närmast vårdtagarna fick bära hundhuvudet för fel och brister.

Rädsla för att göra fel

Kritiken skapade en rädsla för att begå nya fel. Samtidigt stramade man åt verksamheten genom nya detaljerade riktlinjer. Men det har inte varit till gagn för omsorgen, menar forskarna.

Magnus Eneberg konstaterar att en ökad administration minskar personalens handlingsutrymme och i förlängningen leder det till en sämre vårdkvalitet.

– Det finns en press i att personalen ska dokumentera alla besök och vad de gör hos vårdtagarna. Detta leder till en ökad administration och inte sällan en känsla av att vara övervakad.

Samverkan över vårdgränserna

Det som driver kvalitet är däremot en ökad samverkan mellan sjukvård, hemtjänst och rehab-personal. Det kan handla om att delegera arbetsuppgifter och att överföra kunskap mellan professionerna.

– Att man pratar med varandra över organisations- och professionsgränser, helt enkelt. Både om hur man ska lösa specifika uppgifter i den dagliga omvårdnaden och om mer långsiktiga frågor som kan vara att ha bättre uppsikt över de äldres hälsotillstånd.

Förutom att samverkan gör det enklare att sätta patientens behov i centrum så leder det dessutom till att man trivs bättre med sitt arbete. Medarbetarnas motivation och drivkraft stärks genom att man samarbetar, lär av varandra och utvecklar ny kunskap tillsammans, poängterar Magnus Eneberg.

Större tillit och självbestämmande

– Det behövs en kulturförändring med ökad tillit till personalen. De vill ha större frihet att fatta beslut ute på plats hos de äldre för att kunna ge vård efter individuella behov, säger Magnus Eneberg, som genomfört undersökningen med stöd av metoder från tjänste- och systemisk design.

I forskningsprojektet har medarbetarna inom vård- och omsorgen spelat en viktig roll. De har fått utbildning inom tjänstedesignmetoden och genomfört observationer och intervjuer inom varandras organisationer. Dessutom har de deltagit i workshops för både analys och förändringsarbete.

Konkreta lösningar

Nästa steg inom forskningen är att titta på konkreta lösningar. Bland annat vill forskarna undersöka hur man kan utveckla de individuella planer som tas fram när en patient skrivs ut från sjukhus och som beskriver hur den fortsatta omvårdnaden i hemmet ska se ut och samordnas av vårdgivarna.

– Det har inte funkat så som det är tänkt. Nu vill vi driva detta framåt i samarbete med de inblandade aktörerna.