Ica-handlare inspirerar primärvården

Projektet utgår från begreppet flipping healthcare och handlar om att låta patientens och befolkningens behov forma vården istället för att möta behoven med den verksamhet som finns. Det handlar om att lära sig vad patienten kan och vill göra själv och hur vården kan stötta det istället för att utgå från vad vården kan göra och låta patienterna komplettera.

– I projektet började vi titta på hur andra tjänstebaserade branscher jobbar när de utvecklar innovativa arbetssätt. Och kundsegmentering är vanligt att använda sig av när nya tjänster formas. Vi har mött flera företag, däribland Ica som vi också har varit på studiebesök hos. Ica-handlare är experter på att förstå sin kundkrets och utveckla sina butiker utifrån olika kundsegment, berättar Bodil Klintberg, samordnare SKL.

Hon jämför det med vården där man traditionellt använder sig av en lösning för alla patienter, istället för att ta fram olika lösningar efter olika patientgrupper för en och samma uppgift.

– Gäller det exempelvis en lösning för webbtidsbokning och en patientundersökning visar att 25 procent är intresserade av det så är det inte ovanligt att den idén slopas. När Ica gör en kundundersökning och ser att 25 procent kan tänka sig självscanning tänker de snarare”en fjärdedel, jättebra, det inför vi”. Men det innebär inte heller att de slopar den vanliga kassan, istället erbjuder de fyra alternativ – traditionell kassa, nätshopping, självscanning att använda i butiken och självscanningskassor vid utgången. Så vill vi börja tänka inom vården också, säger Bodil Klintberg.

Hon poängterar att vårdpersonalen gör sitt allra bästa för att möta patienter som individer men att det då ofta handlar om att anpassa sig i stunden efter rådande situation, istället för att ha ett system riggat för olika arbetssätt. Om tjänster inom vården anpassas är det ofta utifrån diagnos eller ålder.

– Det här arbetet handlar om att systematisera arbetet med personcentrerad vård och synliggöra den tysta kunskap som redan finns hos vårdpersonalen.

Studie om olika patientgrupper för mer personcentrerad vård

Sveriges Kommuner och Landsting har tillsammans med en forskargrupp undersökt olika behov och beteenden bland den svenska befolkningen. I rapporten Beteenden och behov hos personer i kontakt med vården presenterar de fyra tydliga patientgrupper.

SKL planerar för stunden hur de ska gå vidare med studien. Målet är att under 2017 forma och testa olika arbetssätt utifrån olika patientgrupper i ett antal intresserade landsting.

Läs mer om projektet Flippen här.

De fyra patientgrupperna:

* Självständiga och engagerade, cirka 45 procent.

Följer vårdens rekommendationer och behandlingar om de anses meningsfulla och ger resultat. Vill vara med och bestämma, accepterar beslut om de upplever sig vara involverade och informerade.

* Oroliga och engagerade, knappt 25 procent.

Kontaktar ofta vården snabbt, men oron kan också göra att de väntar länge. I vårdkontakten är de ofta relationssökande. Upplever de en god relation minskar oron och förmågan att hand om sig själv ökar.

* Traditionella och obrydda, drygt 25 procent.

Ofta en mer passiv livsstil och väntar länge innan de tar kontakt med vården. Vill vara informerade och involverade men lämnar besluten åt vårdpersonalen. Söker inte information på egen hand och ”gör som doktorn säger”.

* Sårbara och oroliga, cirka 5 procent.

Åker antingen direkt till akuten eller undviker vården in i det längsta. Vill vara informerade och involverade men lämnar beslut åt andra. Sårbara och behöver handfast och personligt stöd.