KOL-vård på nätet gynnar patient, personal och plånbok
Ett åttiotal KOL-sjuka patienter på fyra svenska sjukhus har testat en totallösning för vård av kroniskt sjuka i hemmet med hjälp av it.
Ett åttiotal KOL-sjuka patienter på fyra svenska sjukhus har testat en totallösning för vård av kroniskt sjuka i hemmet med hjälp av it. Både patienter och vårdgivare är positiva. Och då projektet har bidragit till färre akutbesök med efterföljande återinläggningar har det även visat på en ekonomisk vinning.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
Per-Olof Sjöberg, projektledare på forskningsinstitutet Rise, Research Institutes of Sweden, som lett projektet i samarbete med 21 partner, däribland sjukhus, teknikföretag och innovationskluster, berättar att de började med att skugga patienter i deras hemmiljö och personalen på klinikerna för att kartlägga utmaningarna. 14 områden utkristalliserades, allt från hur det ser ut i hemmet till säkra nätverkslösningar, juridik och vårdroller.
– Vi insåg att vi behövde hantera allt detta och att det inte går med de befintliga resurserna som finns på klinikerna. Därför utvecklade vi en ny medicinsk roll som koncentrerade sig på att följa patienten i hemmet, en vårdoperatör.
I projektet har patienterna med hjälp av en surfplatta gjort dagliga mätningar och självskattningar med hjälp av sensorteknik och formulär. Resultaten har skickats automatiskt till vårdgivaren. Vårdoperatören har haft regelbunden kontakt med patienten via videosamtal för att diskutera mätvärden och hälsa. Gick någon av de mätta parametrarna utanför de angivna ramarna fick vårdoperatören en larmsignal. Varje måndag genomförde läkarna på klinikerna och vårdoperatören en virtuell rond.
– Det visade sig vara ett effektivt sätt att hantera patienterna och har bidragit till att man lyckats förhindra försämringstillstånd och akutbesök, bland annat genom att byta preparat eller göra förändringar i medicinering utifrån mätvärdena. Patienterna har varit lyriska av att få tillgång till ett sådant här system, det gav dem stor trygghet, berättar Per-Olof Sjöberg.
I juni avslutades projektet och Per-Olof Sjöberg berättar att det nu pågår diskussioner med flera landsting som vill införa vårdtjänsten.
Viktiga lärdomar
* Att systemet är användarvänligt är en grundförutsättning för att patienterna ska känna trygghet. Eftersom alla har olika lätt att ta till sig ny teknik är det viktigt att tänka på att gränssnitt och funktioner kan behöva individualiseras, men också förändras över tid.
* Det visade sig vara en framgång att Telia, som utvecklade tekniken, installerade den hemma hos patienterna och också utbildade dem i deras hemmiljö där de kände sig trygga och kunde ta till sig av den nya tekniken.
* Den nya rollen vårdoperatören har haft en betydande roll för framgången, tillgängligheten och patienternas möjlighet att få stöd av denne för att utföra de olika mätningarna.
* Många av patienterna i studien är multisjuka och expertisen de behöver finns inte på en enskild klinik. Med hjälp av it-stödet och vårdoperatören har patienterna lättare kunnat kopplas samman med olika specialister.
* Juridiken är det som har tagit mest tid i projektet. Olika organisationer har tolkat juridiken för att hitta en fungerande lösning.
* Att patienterna får hjälp med motivationen för fysisk aktivitet är en viktig faktor för hälsan. Inom projektet utvecklades två lösningar, en mer avancerad där patienten fick stöd av en sjukgymnast på nätet, kunde se övningar och få återkoppling samt se andra som gjorde övningarna. Den andra lösningen gick ut på att patienterna fick en surfplatta med filmer på fysiska övningar och kunde kontakta andra patienter för att coacha varandra samt få stöd av en lokal coach.
