Möjligheterna är obegränsade men okunskap om de ibland komplicerade siffrorna sätter stopp. Så beskriver Fredrik Liedberg, urolog på Skånes universitetssjukhus, situationen med många kvalitetsregister. Han har själv sett hur siffrorna gällande tid till diagnos för urinblåsecancer ständigt försämrats sedan mätningarna startade 2006, utan tecken på förbättringsåtgärder.
”Kvalitetsregister innebär obegränsade möjligheter till uppföljning”
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
– Vi har uppgifter som ligger helt öppna, som visar att exempelvis ledtider är väldigt långa men ändå händer ingenting. Det finns en poäng i att sprida data från kvalitetsregistren till linjeorganisationen, politiker och tjänstemän så att de blir en katalysator för förbättringsarbete.
Fredrik Liedberg tror främst att det handlar om okunskap, att många inte känner till registren och vad de visar och att de därför inte kan användas i sin fulla potential. Särskilt tydligt blir detta när det gäller sjukdomar som saknar en patientorganisation som kan bidra till att sätta frågan på agendan. Han menar att uppgifterna som registren visar behöver paketeras och serveras på ett bättre sätt så att budskapet blir tydligare för exempelvis politiker.
– Det handlar om att utveckla standardiserade vårdförlopp utifrån datan, det var det vi gjorde med Röda telefonen. Vid urinblåsecancer där man har ett väldigt tydligt första symptom är det egentligen enkelt att organisera sjukvården. Att gräva i datan gör att man upptäcker fantastiska förbättringsmöjligheter, säger Fredrik Liedberg.