Lång väntan och brist på kunskap möter långtidssjuka

Långtidssjuka i covid Månadslånga väntetider på ett första läkarbesök, misstro från både vården och Försäkringskassan och en stor brist på forskning på symptom och behandling.

Så är situationen för den stora gruppen coviddrabbade i Sverige som är långtidssjuka, ofta med allvarliga och funktionsnedsättande symptom.

Lång väntan och brist på kunskap möter långtidssjuka

Det framgår av Svenska Covidföreningens nya rapport Långtidssjuka i covid-19 – Den uteblivna hanteringen av pandemins största patientgrupp.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsvård.se premium

Läs vidare – starta din prenumeration

Redan prenumerant?

För många med långvariga symptom vilar också ett hot om utförsäkring från Försäkringskassan över vardagen.

– Jag undrar vem, oavsett diagnos, som kan jobba heltid med feber, andnöd och en vilopuls som tycks ha fastnat över 100, säger en av de långtidssjuka som bidrar med sin personliga berättelse i rapporten.

Covidföreningen vill se en ökad forskning på patientgruppen och multidisciplinära mottagningar för utredning och behandling i alla regioner. Eftersom de långvariga effekterna av covid berör många organ och funktioner i kroppen är behandling av olika professioner i team en nyckel till framgång, menar föreningens ordförande Åsa Hedlund Kristoferson. En sådan satsning skulle knappast betyda extrakostnader för vården, fortsätter hon.

– Det är ju inte så att den här patientgruppen idag

Åsa kristoferson Hedlund. Foto: Privat.

inte belastar vården. Tvärtom skickas de ofta till olika specialister, men inte till sådana som har en erfarenhet av långtidseffekter av covid. De här patienterna behöver samlas vid multidisciplinära mottagningar för långtidscovid, både för sin egen skull och för att vi ska få en bättre forskning.

Åsa Hedlund Kristoferson nämner Storbritannien som ett gott exempel – där har man avsatt pengar för forskning och ett 40-tal specialistkliniker ska skapas för de långtidssjuka, som där beräknas vara runt 500 000 personer. Preliminära resultat av forskning som idag bedrivs i Storbritannien visar att nära 70 procent av de som har kvarstående symptom efter covid-19 också har någon form av skador på ett eller flera organ.

Läs hela rapporten