Mindre avfall med smartare planering av operationspaket

– När jag fick frågan om att gå en ledarskapsutbildning så valde jag att läsa klimatledarskap på Uppsala universitet. För mig är det den viktigaste ledarskapsfrågan idag, att se hur vi kan bidra till att minska vårt klimatavtryck även på jobbet, säger hon.

Tog bort sterila rockar

På avdelningen har de jobbat en hel del med klimatfrågan. De har bland annat övergått till att använda papperslakan istället för operationslakan i plast, en förändring som minskat avfallet med 400 kilo per år.

När operatörerna på öron-näsa-hals beslutade att ändra arbetsformerna på tonsilloperationer öppnade det även nya möjligheter att förändra innehållet i operationspaketen, eller tonsillbullarna, som de också kallas. Förändringen handlade om att operatörerna inte längre skulle behandla tonsilloperationer som sterila ingrepp.

– Att gå från sterila till rena ingrepp innebar också att vi kunde se över innehållet i operationspaketen. Rent konkret kunde vi ta bort de tunga sterila rockarna från paketen, vilket också innebar att vi kunde minska varje paket med ett halvt kilo, berättar hon.

Minskar sopberget

Dessutom kunde de minska mängden engångsmaterial i bullarna. Veronica Fransson Farias konstaterar att det finns en tendens att paketen från logistiken inte ses över med bestämda tidsintervall. Det kan leda till att saker som lagts till i innehållslistan ligger kvar, fast de inte används.

Genom att gå igenom innehållet har de kunnat plocka bort bland annat plastskålar, slangstrumpor och tejp i de färdigförpackade paketen.

Eftersom innehållet i paketen betraktas som kontaminerat när paketen är öppnade skickas allt till brännbart efter operationen – oavsett om de använts eller inte. Allt extramaterial innebär alltså stora mängder sopor som slängs helt i onödan.

Vinst på flera plan

Tonsillbullarna packas även för operationer på sjukhusen i Danderyd och Solna. Det arbete som barnoperation nu gjort med att minska innehållet i bullarna innebär därför en minskning av avfallet med totalt 250 kilo per år.

Dessutom bidrar det till att minska mängden transporter.

– Det blir en stor vinst på flera plan, konstaterar Veronica Fransson Farias.

Ändra invanda beteenden

Den stora utmaningen med att minska mängden avfall har dock inte handlat om själva tonsillbullarna. Det svåraste har handlat om att förändra invanda arbetssätt.

– Det är lätt att fatta beslutet. Det är betydligt svårare att få medarbetarna att vilja jobba på ett nytt sätt. Det handlar om att bryta kulturen, att ändra invanda beteenden – på samma sätt som klimatet utmanar vårt beteende i andra sammanhang.

Bjud in till diskussioner

Att ändra arbetsformen för tonsilloperationer från steril till ren, väckte både osäkerhet, rädsla och tveksamhet från personalen som ska utföra operationerna. Räcker det med ett vanligt plastförkläde, munskydd och handskar, är det hygieniskt? Hur blir det med patientsäkerheten? Och handlar detta egentligen om att spara pengar?

– Här är det viktigt att bjuda in till diskussioner, att lyssna och låta medarbetarna dela med sig av sin oro, rädsla och ilska. Och att avdramatisera det hela. Självklart kan man ta på sig en steril operationsrock de gånger man känner att det behövs. Då finns de löspackade på avdelningen, berättar Veronica Fransson Farias.

Måste våga ifrågasätta

Veronica Fransson Farias tror att det är viktigt att ha en pågående diskussion om klimatet och hur man själv kan göra skillnad i vardagen. Det handlar både om att lyssna på varandras argument, men också att våga ifrågasätta rutiner och arbetssätt – fyller de fortfarande en funktion, eller finns det smartare sätt att göra saker?

Att få känna att det arbete man gör får uppmärksamhet både internt och externt har dessutom gett alla en stor boost att göra mer.

– Operationssköterskorna har fått både cred och uppmuntran för det här arbetet och det blir en inspiration.Det ger ringar på vattnet.

Läkemedel står på tur

Nästa utmaning på avdelningen är att ta tag i läkemedelssvinnet. Veronica Fransson Farias berättar att de på intensivvårdsavdelningen ofta drar upp mediciner i läkemedelssprutan dygnsbaserat, med hjälp av förprogrammerade etiketter. Det leder till ett stort svinn, allra helst när man hanterar de minsta barnen.

– Här måste vi börja med farmaceuterna som tittar på patientsäkerhetsfrågan. När man jobbar för de sjukaste och sköraste patienterna i landet så blir det många faktorer att ta hänsyn till säger Veronica Fransson Farias.

Efterlyser tydligare riktlinjer

Eftersom Karolinska är miljöcertifierat finns det ett starkt stöd från ledningen att jobba med miljö- och klimatfrågorna. Varje avdelning har också ett uppdrag att genomföra ett miljöuppdrag varje år. Veronica Fransson Farias skulle dock önska att det fanns ännu tydligare riktlinjer att förhålla sig till.

– Miljöarbete kan ju vara så mycket, från att släcka lamporna när man går hem till att sortera plast och ha koll på läkemedelsanvändningen. Här skulle jag önska att det fanns någon typ av checklista som vi kunde luta oss emot. Det skulle ge lite mer tryck i arbetet, säger hon.