Missvisande resultat av hälsoenkäter

– Det som händer är att den sammanvägda poängen anger att den mentala hälsan blir sämre om den fysiska hälsa är god och vice versa. Det är flera detaljer som bidrar till detta, bland annat förutsätter beräkningsmodellen att det inte finns något samband mellan fysisk och mental hälsa. För det första vet vi att detta inte är sant och det ger en bisarr effekt där resultaten blir missvisande och kan leda till felaktiga vårdbeslut.

Peter Hagell började intressera sig för skattningsskalor redan på 90-talet då han arbetade som sjuksköterska och upptäckte att de siffror som skattningsskalorna resulterade i, inte alltid stämde överens med den kliniska känslan. Den artikel han i somras lade fram tillsammans med två kollegor bygger på studier sedan över tio år tillbaka.

Vill se separata totalpoäng

Exemplen i studien är både empiriska och fiktiva och de fiktiva exemplen visar fyra olika scenarier: vad som händer när en patient anger perfekt hälsa både fysiskt och mentalt, en som svarar att den fysiska och mentala hälsan är sämsta tänkbara, en som anger att den fysiska hälsan är perfekt men den mentala sämsta tänkbara, och en som anger det motsatta.   

– Vi har använt SF-36 och SF-12 i olika patientsammanhang som parkinson, äldrevård och stroke. Problemen har påtalats förut, det som är nytt i vårt arbete är att vi ger mer konkreta och tydliga exempel och att vi föreslår konkreta åtgärder på beräkningsmetoder som ger ett mer rättvist resultat, berättar Peter Hagell.

Han lyfter bland annat fram vikten av att börja beräkna separata totalpoäng för fysisk och mental hälsa. Han förväntar sig inte att hans arbete ska leda till förändring inom en snar framtid, men tycker det är viktigt att belysa frågan och hoppas att dagens beräkningsmodell kommer att överges.