”Nationellt ansvar för vårdhygien nödvändigt”

– Idag vilar ansvaret för att hålla sig uppdaterad kring den senaste informationen om en pandemi i den internationella litteraturen på varje enskild vårdgivare, varje region och varje liten kommun. Det säger sig ju självt att det är omöjligt, att det inte hinns med, säger han till Kvalitetsvård.

Anders Johansson lanserade sitt förslag tidigare i somras i en debattartikel i Läkartidningen och har i huvudsak mötts av positiva reaktioner.

– Systemet för nationell kunskapsstyrning, som ju är ett samarbete mellan SKR och sex myndigheter inklusive Socialstyrelsen, fungerar bra i vissa sammanhang. Men för detta finns ingen särskild budget och det bygger på att parterna kan avsätta arbetstid för nyckelpersoner i en krissituation. Det är ett trögt alternativ i en pandemisituation.

Folkhälsomyndigheten har ändå tagit på sig en del ansvar för rekommendationer även kring vårdhygien under våren, konstaterar han, men ett uttalat ansvar skulle sannolikt göra en stor skillnad.

Västerbotten tillhör de regioner som har klarat pandemin bra, och Anders Johansson ser flera framgångsfaktorer i regionens arbete med vårdhygien. Redan från början gick regionen längre än de allmänna rekommendationer som gavs, såväl kring aktiv smittspårning, hur personal som insjuknat hölls borta från arbetet med en större marginal och hur skyddsutrustning (både munskydd och visir) användes.

Nu stundar en höst när ingen vet vilken väg pandemin kommer att ta. Vi måste nu vänja oss vid det nya normala och ständigt tänka på smittskyddet, säger Anders Johansson.

– Tills vidare är det nya normala att vi inom all vård måste tänka på att det här viruset fortfarande cirkulerar i samhället. Vi måste erbjuda en sådan säkerhet att människor vågar söka den vård de behöver. Det gäller att tänka på vårdhygien som skyddar mot covid-19 inom all vård, på vårdcentralen, på akuten, ja – inom all vårdverksamhet.