Nätläkarna löser inte de verkliga behoven

Nätläkare Nätläkarna har nischat sig mot patienter med okomplicerade vårdbehov. Istället för att ta vården närmare patienterna i glesbefolkade områden har nätläkarna blivit en resurs för unga, friska personer i storstäderna.

Nätläkarna löser inte de verkliga behoven
Nätläkarna fungerar idag främst som ett komplement till den fysiska vården. Foto: Adobe Stock

Svensk sjukvård ska vägledas av behovsprincipen: den med störst behov ska få vård först. Genom politiska reformer har även valfrihet införts som en vägledande princip.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.

Men nätläkarnas intåg på sjukvårdsmarknaden har gjort det tydligt att de två principerna krockar med varandra, skriver Forskning.se.

Inte bättre för alla

Rättssociologen Peter Bergwall disputerade nyligen om nätläkartjänster. I sin avhandling konstaterar han att den tillgänglighet som nätläkare erbjuder är oöverträffad, däremot har tillgången till vård inte blivit bättre för alla grupper.

Nätläkartjänsterna i sig är dock inte problemet. Deras tjänster lämpar sig mycket väl för dagens marknad. Problemet är att man inte har löst frågan om hur man kombinerar valfriheten med behovsprövning och kostnadseffektivitet.

Friska patienter lönar sig bäst

– Vi har skapat ett system där alla vill ha de friskaste patienterna eftersom det är mest kostnadseffektivt för behandlaren, konstaterar han.

Nätläkarna har nischat sig mot patienter med okomplicerade vårdbehov och fungerar idag främst som ett komplement till den fysiska vården. De kan däremot inte kompensera för att antalet fysiska vårdcentraler i mindre tätbefolkade områden blir allt färre.

Unga, friska storstadsbor

Det är därför mest unga och relativt friska personer i storstadsregionerna som använder tjänsterna, medan till de som borde haft mest nytta av tjänsten använder den minst. Peter Bergwalls studie visar att stockholmare lägger tre till fyra gånger mer pengar på nätläkarbesök än norrbottningar.

– Valfrihet är i grunden något positivt. Men vi behöver fundera på vad vi egentligen menar med valfrihet och vilken grad av valfrihet som är möjlig i ett behovsstyrt sjukvårdssystem, säger Peter Bergwall.

Hela avhandlingen finns att läsa här: Exploring Paths of Justice in the Digital Healthcare: A Socio-Legal Study of Swedish Online Doctors.

Hämtar fler artiklar
Till startsidan