Nordiskt nätverk för prioriteringar

­– De som deltog vid det första mötet för nätverket var representanter för Norge, Finland och Sverige, berättar Lars Sandman vid Prioriteringscentrum vid Linköpings Universitet, som höll i värdskapet för konferensen. Tanken är att vi ska ha ett erfarenhetsutbyte, och man har nu börjat knyta kontakter på myndighetsnivå för detta.

Problemen och de dilemman man ställs inför är i stort sett desamma i hela västvärlden, men lagar och regler ser olika ut. I Sverige och Norge är etiken i vården en del av lagen, vilket är unikt.

Vid konferensen i Linköping deltog 166 personer från 21 olika länder. Bland forskarna fanns beteendeforskaren professor Paul Slovic, vid universitetet i Oregon, som föreläste om känslors betydelse för svåra beslut och om fenomenet singularitetseffekten – hur människor i allmänhet berörs mer av en enskild individs lidande än av en katastrof om drabbar en anonym massa.

– Det här är ju ett känt fenomen, som blev väl illustrerat av bilden på den döde pojken Alan Kurdi i samband med Syrienkriget, säger Lars Sandman.

För den som ska administrera vårdens prioriteringar kan den typen av känslor leda fel, bort från de rationella beslut om behovs- och solidaritetsprincip eller kostnadseffektivitetsprincip man är satt att fatta.

Det här är bara en av irrationella faktorer som påverkar vården som diskuterades. En studie som redovisades handlade om ortopeders benägenhet att bevilja en operation.

– Det visar sig att om du har fått tid hos ortopeden tidigt på dagen har du större chans att få ett beslut om kirurgi.

Ett tema på konferensen var också prioriteringar i länder med sämre resurser än i västvärlden, till exempel många länder i Afrika, prioriteringar som förstås är på en helt annan nivå än de Sverige och övriga västvärlden har att hantera.

Egenansvar diskuterades också – ska patienter som själva missköter sig få den bästa vården?

– Intressant kring egenansvar är att om man frågar medborgare så tycker de ofta att detta ska beaktas och påverka den vård man får. För oss som arbetar professionellt med frågan som forskare eller beslutsfattare är detta mer främmande, säger Lars Sandman.

Bland alla diskussioner som hölls fastnade Lars Sandman själv också för en om att ocksåväga in effekten av en vårdinsats för närstående till patienter.

– Det är ett perspektiv som jag tror att vi som arbetar med vårdens prioriteringar bör tänka mer på.