Inga produkter i varukorgen.
Nya arbetssätt har kortat köerna till magnetkamera
Förbättringsarbete På knappt två år har kön till undersökningar med magnetkamera nästan halverats i Region Skåne. En viktig förklaring är att man odlat en kultur som bygger på dialog och samarbete.
Numera genomförs MR-undersökningar på samma sätt oavsett var man blir undersökt.
För ungefär ett år sedan fanns det patienter i Skåne som väntat i ett år på att bli undersökta med magnetkamera. 9 500 stod i kö och väntade på att få tid för undersökning. Det blev upptakten till ett stort förbättringsarbete.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsvård.se premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
En uppgraderad utrustning och fler medarbetare med rätt kompetens har varit en del av lösningen.
Kulturen största skillnaden
Men det som verkligen har gjort skillnad är att de tre bild- och funktionsverksamheterna i Skåne har sett över hur man jobbar tillsammans.
– Man kan säga att vi har byggt en bra kultur, som präglas av god dialog mellan oss, säger Peter Hochbergs, verksamhetschef för Bild och funktion vid Skånes universitetssjukhus.
Han och de två andra verksamhetscheferna för Bild och funktion i Region Skåne har bland annat utarbetat gemensamma arbetssätt. Numera genomför man i stort sett alla MR-undersökningar på samma sätt, oavsett var i Skåne man blir undersökt.
Samarbetar för att kapa köerna
Dessutom samarbetar bokningsverksamheterna. Om det är kö på ett ställe så kan man helt enkelt göra undersökningen där kön är kortast.
Resultaten av förbättringsarbetet talar sitt tydliga språk. I december 2022 var det ungefär 9 500 personer som väntade på magnetröntgen. I december 2023 var kön nästan halverad till 5 580 personer i kö.
– Vi samarbetar, skapar samsyn och gör överenskommelser. Det gäller att man redan från början är överens om att det är våra gemensamma patienter – och att vi gör detta tillsammans, säger Peter Hochbergs.
