”Patientens medverkan är en framgångsfaktor”

Personcentrerad vård Ett nytt verktyg kan hjälpa vården att hitta fler som är i riskzonen för att utveckla trycksår. Men det är också viktigt att involvera patienten. Det framkommer i en studie från Uppsala universitet.

”Patientens medverkan är en framgångsfaktor”
Lisa Hultin har utvärderat hur ett nytt instrument för riskbedömning kan hjälpa vården att tidigare hitta de som riskerar att utveckla trycksår.

Trots god kunskap om varför trycksår uppstår och hur de kan förebyggas utvecklar var sjunde inneliggande patient trycksår på svenska sjukhus.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.

I sin avhandling har specialistsjuksköterskan Lisa Hultin utvärderat ett nytt instrument för riskbedömning, Purpose-T. Det ska hjälpa vården att tidigare hitta fler som är i riskzonen för att utveckla trycksår.

Djupare förståelse för riskerna

Utvärderingen har gett positiva resultat.

– Sjuksköterskorna tyckte att instrumentet var enkelt att använda och att det gav dem en djupare förståelse av riskfaktorer och trycksår. Efter studien ville de helst fortsätta använda den i stället för den modifierade Nortonskalan, berättar Lisa Hultin.

Hon poängterar att den nuvarande så kallade modifierade Nortonskalan funnits i drygt 60 år och uppdaterades för cirka 25 år sedan. Det finns med andra ord en efterfrågan efter ett nyare, evidensbaserat instrument som är mer anpassat efter dagens vård.

– Forskningen har gått framåt sedan dess, säger Lisa Hultin

Patientens medverkan avgörande

Lisa Hultin är övertygad om att patientmedverkan är en framgångsfaktor i arbetet mot trycksår. I individuella patientintervjuer framkom det att patienterna upplevde att de inte fick den information de behövde. Enligt Lisa Hultin kan det bero på att patienten får information om risker vid fel tillfälle. Det kan till exempel vara vid ankomstsamtalet då patienten kanske är trött och dessutom får mycket annan information.

För att involvera patienterna i det förebyggande arbetet testade hon ett särskilt lakan med trycksensorer, ett så kallat CBPM-system. Lakanet bäddades in i patientens säng och kunde i realtid visa kroppens tryckpunkter.

Fem minuters samtal gör skillnad

Patienten fick även en kortare information om vad ett trycksår är och hur de kan förebyggas.

– Det var fantastiskt att se att fem minuters samtal vid sängkanten i kombination med det specialdesignade lakanet fick patienterna att se utsatta tryckpunkter och själva börja ändra läge. De fick en förståelse för vad trycksår är och att de själva kan vara delaktiga för att förebygga dem, säger Lisa Hultin.

Två äldreboenden i Uppsala län och sex vårdavdelningar vid Akademiska sjukhuset har testat det nya instrumentet. I utvärderingen ingick totalt 28 sjuksköterskor, två expertsjuksköterskor inom sårvård och 235 patienter.