Patienter är nöjda med den digitala vården

De flesta som använder tjänsterna är yngre. Personer under

30 år står för för ungefär 70 procent av alla digitala vårdmöten. 60 procent av användarna är kvinnor. Bland de cirka 1400 diagnoser som personerna i studien sökt hjälp för dominerar hosta, luftvägsinfektioner och hudutslag.

Det är inte vanligt att man först kontaktar 1177 – under två procent har gjort detta innan de söker digital vård. För 90 procent av de som sökte läkare var den digitala kontakten den allra första vårdkontakt de tog för sina besvär. En procent har fått uppsöka akutvård efter sin digitala kontakt och runt 3,5 procent har haft ett fysiskt vårdmöte inom en vecka efter det digitala.

Och patienterna är nöjda. I djupintervjuerna anger många tidseffektivitet – att ett möte kan gå snabbt, att man slipper ta ledigt från jobbet, och också att man mer exakt kan välja vilken tid man vill ha mötet. Det avspeglas att många saknar denna effektivitet i icke digital primärvård där de beskriver att det ofta är knepigt att bara få boka en tid, att man kan bli väntande i telefonköer och sedan få vänta ytterligare på sitt läkarbesök. En del anger hållbarhetsvinster för samhället som ännu en fördel med digitala möten – man slipper det fysiska resandet.

Någon berättar också att de uppskattade möjligheten till digitalt vårdmöte då de var på utlandsresa. För föräldrar till små barn är ett digitalt vårdmöte ett sätt att lättare få ihop livspusslet.

Patienterna som intervjuades kände sig överlag kompetent bemötta. Även i de fall då det digitala mötet utmynnat i att de uppmanats att söka fysisk vård var de flesta nöjda, och förstod att de var av patientsäkerhetsskäl. Resultatet av undersökningen visar dock att det är få fall som efter ett digitalt möte också uppsöker den vanliga primärvården eller en akutmottagning.

Digitala vårdmöten omges av begränsningar exempelvis gällande läkemedelsförskrivning av narkotikaklassade preparat, och de upplevde de som deltog i studien som en trygghet.

Studien visar sammantaget en mycket hög grad av nöjdhet bland de som använt tjänsterna, och den tycks också motsäga det som ibland hävdats i debatten: att de digitala vårmötena är en överkonsumtion av vård som ofta leder till ytterligare vårdmöten. 90 procent klarar sig med ett enda digitalt läkarbesök, enligt studien, och de som deltog i djupintervjuerna säger att de vill fortsätta använda tjänsterna.

Tidigare har ”Vården i siffror” visat en helt annan syn på digitala vårdmöten bland svenskarna, och studiens författare diskuterar kring varför bilden blir så annorlunda. En förklaring kan vara att Vården i siffror undersökt ett urval av befolkningen där många fler är äldre och mindre benägna att använda digitala tjänster. Det är också oklart om de som i den undersökningen har svarat negativt om de digitala tjänsterna över huvud taget har använt dem.

Några förbättringsförslag utifrån studiens intervjuer med användarna:

· Att den vanliga primärvården skall utveckla sina tjänster och komplettera fysiska vårdmöten med läkare med digitala tjänster

· Informationen om hur digitala tjänster fungerar behöver förbättras. De personer som är mer skeptiska till digitala vårdmöten, eller som inte är så teknikvana bör få liknande förutsättningar som de som är mer teknikvana

· Informationen behöver förtydligas avseende för vilken typ av behov som de digitala tjänsterna rekommenderas och vad som är lämpligt att söka digitalt respektive fysiskt läkarbesök för

· I de fall där den ordinarie primärvården erbjuder digitala vårdmöten behöver primärvården bli mer offensiv i sin marknadsföring av dessa, eftersom det är många patienter som inte känner till att denna service finns, vilket skapar onödig belastning i form av fysiska besök både för vårdgivare och patienter

· Önskan har framkommit om att den digitala läkaren skulle kunnat ge akut insats ex skrivit ut smärtlindrande läkemedel så patienten klarat av att ta sig till akutmottagning för vidare utredning – på så vis fungera som en bro mellan egenvård och fysisk vård.

Ladda ned och läs hela studien ”Digitala vårdmöten Rapport om kvantitativ och kvalitativ studie”