Personcentrerad vård kräver struktur

Personcentrerad vård För att uppnå en god personcentrerad vård behöver ett utrymme för patienters medverkan finnas i hela organisation, liksom i vårdens utvecklingsarbete. En systematik och tydlig struktur för detta är avgörande för om man ska lyckas.

Personcentrerad vård kräver struktur

Det är några av de slutsatser som forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet och dess Centrum för personcentrerad vård drar i en studie som nu har publicerats i tidskriften BMJ.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsvård.se premium

Läs vidare – starta din prenumeration

Redan prenumerant?

Att upprätta samarbetet med patienten handlar också om att se till dess resurser, säger korresponderande författaren Axel Wolf, docent i vårdvetenskap vid institutionen för vårdvetenskap och hälsa på Sahlgrenska akademin, till Kvalitetsvård.

– Vi i vården är i allmänhet väldigt tränade på att se de behov en patient har,

Axel Wolf. Foto: Göteborgs universitet.

men mindre bra på att se de egna resurser patienten kommer med.

Det är patientens egna prioriteringar och egna mål som ska vägleda vårdens personal.

Ju mer en patient har haft möjlighet att vara med och bestämma om och vara delaktig i sin vård, desto bättre blir vårdkvaliteten, det har tidigare studier visat.

Axel Wolf understryker vikten av att patientens medverkan inte minskas under vårdförloppet.

–  Personcentrering är en etik som praktiseras, och därför inte bara fungerar när det finns lite extra tid över. Studier visar att personcentrerad vård har bäst effekt när den praktiseras systematiskt, vid varje möte, av alla i teamet.

Som hinder för att arbeta personcentrerat har Axel Wolf i sin forskning sett hierarkier och låsta yrkesroller – och ibland också att personalen är övertygad om att den redan arbetar personcentrerat. Och kanske gör man det, till en del, men det finns alltid utrymme till kvalitets- och förbättringsarbete – som i sin tur också bör involvera representanter för patienterna.

– Vi får inte en optimal vård om inte patienter och anhöriga är med och samskapar vården, på alla plan.

Alla utbildningar inom hälso- och sjukvården och alla kvalitetsarbeten behöver genomsyras av det personcentrerade tankesättet, fortsätter han. Han har samarbetat med engelska forskare och berättar om att man i Storbritannien gått ett steg längre.

– I Storbritannien får du inga forskningsanslag om du inte i själva forskningen involverar representanter för patienterna som patientmedforskare, samt har en tydlig strategi för patient- och brukarmedverkan.

Sedan i år finns en europeisk standard, initierad av GPCC, för minimikrav för personcentrerad vård.

Läs mer om GPCC:s utbildningar i personcentrerad vård.

Läs artikeln i BMJ