Sedan starten 2016 har PrimärvårdsKvalitet nått en täckningsgrad på över 50 procent av landets vårdcentraler. Kvalitetsutvecklingsverktyget härstammar från primärvården professionsföreningar och projektleds av SKL.
PrimärvårdsKvalitet kan hitta återbesök och leverera uppföljning
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
–Primärvårdskvalitet skiljer sig från andra kvalitetsregister på så sätt att det inte krävs något extraarbete. Den data som används när man anslutit sig är redan befintliga data eftersom indikatorerna är skapade utifrån vad som registreras vid ett vanligt besök. Det betyder också att du även kan få retroaktiva data, berättar Stina Gäre Arvidsson, som arbetar med PrimärvårdsKvalitet på SKL parallellt med en halvtid som ST-läkare på en vårdcentral.
Det finns ett stort intresse från landstingen och privata aktörer att börja använda PrimärvårdsKvalitet.
Den praktiska nyttan för anslutna vårdcentraler är bland annat att verktyget kan hjälpa till att fånga upp avvikelser mot de nationella riktlinjer som finns och därmed identifiera förbättringsområden.
–Ett praktiskt exempel kan vara att man kan identifiera patienter som medicineras mot depression och som inte varit på återbesök, så att man kan kalla dem till besök. Detta kan minska risken att patienten medicineras onödigt länge.
Även på ett samhällsplan och för forskning är PrimärvårdsKvalitets uppgifter viktiga, då de till exempel kan ge svart på vitt om vården är så jämlik och jämställd som vi önskar.
Så fungerar PrimärvårdsKvalitet
PrimärvårdsKvalitet består av ett antal kvalitetsindikatorer, en kravspecifikation för användarvänlig återkoppling och en nationell funktion som tar emot och återför statistiska referensvärden. Indikatorerna är utvecklade av företrädare för primärvårdsprofessionerna och utformade för att ge meningsfull information som stöd för förbättringsarbete. Indikatorerna beräknas automatiskt med utgångspunkt från befintliga källor som journaldata, läkemedelsdata och patientadministrativa system.