Registerbaserade förbättringsteam för bättre lärande

Registerbaserade förbättringsteam för bättre lärande

En stor tidstjuv på grund av dubbelregistreringar och lite fokus på utdata och lärande, så ser ofta kritiken mot de nationella kvalitetsregistren ut. Martin Rejler, överläkare på medicinkliniken vid Höglandssjukhuset i Eksjö och forskare vid Jönköping Academy och Vinnvård fellow, vill att Sverige nu vidareutvecklar kvalitetsdatan gällande kroniska sjukdomar till registerbaserade förbättringsteam. Målet är bättre vård för både enskilda patienter och patientgrupper.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsvård.se premium

Läs vidare – starta din prenumeration

Redan prenumerant?
Martin Rejler, överläkare på medicinkliniken vid Höglandssjukhuset i Eksjö och forskare vid Jönköping Academy och Vinnvård fellow.

– Sverige har en stolt och fantastisk historia i och med framväxten av våra drygt hundra nationella kvalitetsregister. Men trots alla satsningar som har funnits sedan start ser vi fortfarande brister och behöver hitta en väg framåt. Framför allt att använda utdata som underlag i patientrådgivning och vård, exempelvis hur patienter har svarat på behandling.

Inspirationen till registerbaserade förbättringsnätverk har han fått efter nära samarbete med läkare vid Cincinnati Childrens Hospital i Ohio, USA. För 13 år sedan startade de nätverket Improve care Now, ett förbättringsarbete för barn med inflammatorisk tarmsjukdom med ett register i grunden. Martin Rejler berättar att de jobbat mycket med vilka data de ska samla in för att kunna uppnå resultat av behandlingar och följa utvecklingen, exempelvis andel barn fria från kortison och som inte har symptom av sin sjukdom. Utifrån register och patientenkäter plockar de månadsvis fram rapporter som sedan diskuteras i team med olika professioner.

– Vi får en årsrapport efter nio månader, det är inte lärande. Jag vill att se onlinedata som går direkt till de professioner som kan agera på den utifrån sina patienter och den patientgrupp man är ansvarig för, säger Martin Rejler.

När Improve Care Now startade var 55 procent av barnen besvärsfria. Idag registreras över hälften av alla barn som är drabbade och nu är över 80 procent besvärsfria. Enligt Martin Rejler beror förbättringen på att de kan agera direkt på den insamlade datan och driva utvecklingen utifrån de mål som finns uppsatta.

Så ska de registerbaserade förbättringsnätverken fungera

Läkare, patienter, föräldrar och forskare har alla en betydelsefull del i det amerikanska förbättringsnätverket Improve care Now för barn med inflammatorisk tarmsjukdom. Nätverket växer ständigt genom att enskilda vårdgivares mottagningsteam bjuds in. Kontakten mellan mottagningar sker genom lokala och nationella möten samt två årliga tvådagarskonferenser som leds av egna förbättringscoacher. Ett digitalt forum underlättar kontinuerligt erfarenhetsutbyte och fungerar som bibliotek. Data från journalerna går direkt till registren så dubbelregistrering inte krävs.

Vinnvård bjöd i våras in till en inspirationsdag om registerbaserade förbättringsnätverk. Målet är att starta ett upplägg likt det i USA för lokala team, testa och utvärdera för att börja bygga ett mer nationellt förbättringsnätverk. Registercentrum sydost och Qulturum är nu på gång att starta upp några team och matcha dem med coacher och ordna webinarier.