Vårdvalsreformen har skapat en målkonflikt som inte gynnar de som är i mest behov av vård. Det visar Riksrevisionens granskning av hur de statliga reformerna om vårdval och vårdgaranti påverkat primärvården.
Riksrevisionen underkänner vårdvalsreformen
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
Idén med reformen, att vården ska styras av patienternas efterfrågan, har krockat med de etiska principer som ska styra prioriteringarna i vården. Detta har inneburit att de med störst behov av vård förlorat på reformen.
Efterfrågan styr vården
Riksrevisionen har granskat hur konsumtionen av vård utvecklats i Region Skåne och Västra Götalandsregionen. Resultaten visar att friska individer gör fler läkarbesök efter vårdvalsreformens införande medan de sjuka patienterna gör färre. I Skåne var det 1 700 individer med allvarlig sjukdomsbild som inte träffade en läkare under en tvåårsperiod. Under samma period tillkom det 47 000 nya besökare med lindriga eller självläkande symptom.
Reformen har lett till fler nya vårdcentraler och förbättrade kontaktmöjligheter med vården.Men det är främst patienter med mindre vårdbehov och högre socioekonomisk status som gynnats.
Att landstingen själva avgör hur vårdval och ersättningar ska utformas har också bidragit till ökade olikheter. Riksrevisionen rekommenderar därför regeringen att göra landstingens system mer lika.