Så har statlig styrning påverkat sjukvården i Norge

Sveriges kommuner och regioner, SKR, har i en ny studie tittat närmare på den norska reformen som innebar att staten tog över specialistsjukvården för drygt 20 år sedan. Rapporten ger en delad bild av reformens resultat:

• De norska medicinska resultaten håller världsklass – men det är svårt att säga om reformen har bidragit till detta. Läkarfacket hävdar tvärtom att det medicinska perspektivet har trängts undan till förmån för fokus på produktivitet.
• Även om det har blivit tydligt att staten har det fulla ansvaret för sjukhusvården, så har det samtidigt också blivit tydligt att staten inte är en aktör. Nya otydligheter har uppstått inom den statliga organisationen.
• Sjukhusen har blivit mer produktiva och väntetiderna har minskat – men det har blivit svårare att samordna vården för patienter med komplexa vårdbehov. Omotiverade regionala skillnader kvarstår och det har varit svårt att kontrollera kostnadsutvecklingen.

Flera av de konsekvenser, både positiva och negativa, som brukar knytas till reformen är inte heller direkt kopplade till förstatligandet.

Svårt att peka ut orsaker

Till exempel tycks företagsmodellen och den nya näringslivsinspirerade styrfilosofin ligga bakom ökad produktivitet och undanträngning av det medicinska perspektivet.

Och väntetiderna började minska flera år före reformen, i samband med att en ny finansieringsmodell infördes.

– Vår genomgång visar att det faktiskt är ganska svårt att säga vad själva förstatligandet har betytt för den norska sjukhusvården. Många av de mest genomgripande konsekvenserna tycks bero på helt andra saker än ägarbytet, säger Johan Kaarme, chef för vård- och omsorgsavdelningen på SKR i en kommentar till rapporten.

Del i underlag för förändring

Studien är tänkt som kunskapsunderlag till den pågående debatten om hur den svenska vården ska styras. Den bygger på dokumentstudier och intervjuer med forskare och företrädare för organisationer som var inblandade i omställningen.