Modellen, Kollegial kvalitetsdialog i primärvården som den kallas, har prövats på tre offentligt drivna vårdcentraler. En projektgrupp bestående av specialisten i allmänmedicin Eva Arvidsson, en ST-läkare och en fysioterapeut besökte vårdcentralerna 2018. Där gjordes en strukturerad genomgång tillsammans med vårdcentralsledning och personal, var för sig. De inriktade sig på de här områdena:
Så kan dialog stödja kvaliteten
Dialog mellan kolleger som också stimulerar till inspiration från andra vårdcentralers lösningar. Det är innebörden av en modell för professionsbaserad kvalitetsrevision som Svenska Läkaresällskapet har utvecklat för primärvården.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
• Patientnytta, medicinskt utfall och patientsäkerhet
• Omvårdnadsaspekter, prevention, rehabilitering
• Etiska principer, prioritering och tillgänglighet relaterat till behov och utifrån olika behovsgrupper inklusive patienter med komplexa vårdbehov (nedsatt autonomi och multisjuklighet)
• Forskning, utbildning och fortbildning
• Kvalitetsarbete
• Arbetsformer, väntetider, resurser
Efter besöket sammanställdes de viktigaste slutsatserna i en Powerpoint, som enkelt kan användas på arbetsplatsträffar. Projektgruppen höll sedan ett videomöte med ledningen för vårdcentralen.
– Tanken är att det ska vara en ömsesidig dialog mellan oss och vårdcentralerna, att ta och ge. Verksamheterna berättar hur de har det och vi kan bidra med lösningar som hittats på andra håll. Dialogformen möjliggör här ett balanserat resonemang kring förutsättningar, möjligheter och hinder, säger Eva Arvidsson.
Gensvaret från vårdcentralerna har varit positivt. En av dessa har beslutat att gå vidare med arbete, men har för tillfället problem med vakanser. Modellen ska också användas på Eva Arvidssons arbetsplats i Jönköping.
Projektgruppen ville från början även intervjua patienter, men fick släppa den idén på grund av tidsbrist.
– Men vi bör fundera över hur vi får in fler patientsynpunkter, säger Eva Arvidsson.
Tanken bakom projektet är att erbjuda ett alternativ till de ofta detaljerade resultatmål som förespråkas inom New public management och som i stor utsträckning styr vårdens prioriteringar i dag. När lagen om vårdval inom primärvården kom 2010 innebar den marknadsanpassning med konkurrens mellan vårdcentralerna, ”kunder” istället för patienter och allt mer efterfrågestyrning snarare än behovsstyrning.
Vårdcentralerna får lägga mycket tid på administration, rapportering och dokumentation, medan tiden för kärnuppdraget minskat. Efterfrågestyrningen gör också att patienter, oftast äldre, med flera kroniska sjukdomar inte får den tid de behöver när vårdcentralen också ska ta hand om patienter med betydligt enklare vårdbehov, enligt Eva Arvidsson.
– Vi tvingas dagligen till prioriteringar som i en hårt pressad primärvård utmanar de etiska principerna. NPM styr med ekonomi och vi vet i dag att det inte gett resultat som man hoppats. Vår modell är ett försök att i stället jobba med tillit och dialog, säger Eva Arvidsson.