Så kan vården bättre fånga upp självmordsnära patienter

Elin Roos af Hjelmsäter, psykiatriker, chefsläkare inom Region Jönköpings län, är en av forskarna bakom studien, som är en del av hennes doktorsavhandling om suicid.

 

– Det vi ser är bland annat bristande uppföljningar av antidepressiv behandling – kanske sätter man in medicin men följer sedan inte upp hur det går för patienten. Vi har också sett att man brister i att följa vårdprogram. På många håll finns också brister i samverkan mellan vårdgivare, säger hon till Kvalitetsvård.

 

Studien fokuserar på 436 suicidfall som inträffade under 2015 och som anmäldes till IVO. Över hälften av fallen hade haft flera kontakter med vården under de senaste fyra månaderna innan självmordet. För ungefär 25 procent saknades notering om suicidrisk helt. Ungefär lika många hade en bedömning av suicidrisken som låg eller ingen risk.

 

I ungefär 25 procent av fallen hade man haft en vårdkontakt något av de sista dygnen. I nio procent av fallen hade bedömningen gjorts att det fanns en akut risk för suicid någon gång under de sista fyra veckorna före självmordet.

– Det är uppenbart att vi måste bli bättre i vården på att fånga upp självmordsnära patienter. När vården lyckas identifiera en förhöjd risk och ge bra vård och behandling kan man ofta förhindra självmordet, och patienten kan komma tillbaka till ett bra liv.

 

För personer med suicidrisk är mönstret ofta sådant att risken går upp och ned över tid beroende på olika omständigheter som sjukdom och sociala sammanhang. I vissa skeenden i livet, som vid separationer eller andra påfrestningar, kan självmordsrisken snabbt öka, och det måste vården kunna fånga upp, resonerar forskarna.  Bedömning av suicidrisk är en färskvara som behöver upprepas.

 

– Samverkan mellan olika vårdgivare är viktig, säger Elin Roos af Hjelmsäter. Där varierar situationen idag mellan regionerna. På vissa håll är journalsystemen utformade så att man kan ta del av patientens historik genom att alla vårdgivare kan läsa journalen, men inte på alla, vilket naturligtvis försvårar en samverkan.

 

Det är också viktigt att generellt öka kunskapen på området, fortsätter hon.

– När man utreder suicid idag tittar man ofta på den allra senaste vårdkontakten. Ofta finns det en lång historia av vårdkontakter, och man behöver titta längre tillbaka och utreda bredare än vad som är vanligt idag.

Tillgång på personal och vårdplatser så att man snabbt kan lägga in en patient med akut suicidrisk är en annan viktig faktor för en fungerande suicidprevention, liksom att de rutiner som finns är tydliga och enkla att använda för vårdpersonal.

Första artikeln i avhandlingsarbete

 

Forskningsstudien”Deficiencies in healthcare prior to suicide and actions to deal with them: a retrospective study of investigations after suicide in Swedish Healthcare” har utförts av Elin Roos af Hjelmsäter, Boel Andersson Gäre, Axel Ros, Hälsohögskolan, Jönköping University och Åsa Westrin, Lunds universitet.

För Elin Roos av Hjelmsäter är detta den första artikeln i hennes avhandlingsarbete.

Läs hela studien här.