Samarbete och ökad kompetens ska förbättra sårvården i Västerbotten

Samverkan Med ett samarbete mellan hudkliniken på Norrlands universitetssjukhus, kommunen och hälsocentraler i Umeå skapar Region Västerbotten ett teambaserat vårdprogram för behandling av svårläkta sår.

Samarbete och ökad kompetens ska förbättra sårvården i Västerbotten

Svårläkta sår kan orsaka stort lidande, och mycket tid och resurser läggs idag på sårvård. Med det nya programmet hoppas regionen förbättra såväl kunskaper hos personal som prevention och behandling av såren.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.

– Det är ju ofta hemtjänstpersonal och

Åsa Nordlund. Foto: Privat.

hemsjukvård som först kommer i kontakt med såren. Vi vill försöka höja deras kompetens kring sår och sårvård. Vi kan också vara med genom digitala vårdmöten och stötta med kunskap, säger projektledaren Åsa Nordlund, verksamhetschef vid Hud- och STD-kliniken på Norrlands universitetssjukhus, till Kvalitetsvård.

Idén till utvecklingsarbetet fick hon efter en omorganisation 2018.

– Jag såg då att vi hade ett flöde av patienter med de här problemen som kom till oss på hudkliniken. Då väcktes tanken att vi skulle kunna göra ett förbättringsarbete tillsammans, vi från hudkliniken, hälsocentralerna och kommunens hemsjukvård.

En kartläggning över vilka brister som fanns i regionens behandling av svårläkta sår gjordes 2019, och för ungefär ett år sedan startade förbättringsarbetet med ett första möte för att identifiera vad som behövde göras.

Sedan kom coronan. Allt stannade upp i månader.

Men sedan i höstas har gruppen återupptagit arbetet och nu börjar vårdprogrammet ta form. Syftet är både att förhindra att sår uppkommer och att se till att de sår som ändå uppstår ska läka inom sex veckor, med rätt metoder.

Bara att höja kompetensen så att alla som möter patienterna med svårläkta sår har en bättre baskunskap är ett viktigt steg, framhåller Åsa Nordlund.

– Det absolut viktigaste är att man känner till vad det handlar om för diagnos, så att man inte behandlar alla sår likadant. Ett venöst bensår som bara läggs om, utan kompression, till exempel – det är ett obehandlat bensår.

Till en början räknar hennes klinik med att få en del merarbete med de digitala möten och andra insatser för kompetenshöjning som man ska bidra med, men på sikt hoppas man att de ökade kunskaperna bidrar till prevention och en bättre behandling så att det avspeglar sig i att färre patienter behöver besöka kliniken.

Åsa Nordlund tror att regionen kan spara resurser med det sätt att arbeta.

– Men inte minst sparar det lidande. För många av de här patienterna leder såren till ett stort lidande. De har ont, de kanske inte kan gå ut och de kan också lida mycket av att såren luktar illa. Jag är glad att vi har kunnat återuppta det här utvecklingsarbetet trots pandemin, för de här patienterna finns alltjämt och de lider – och vi måste ju se framåt också i vården, tillägger hon.

Hämtar fler artiklar
Till startsidan