Johan Saaw, chef för medicinkliniken i Köping, pekar ut samarbetet med vårdcentralerna och den kommunala sjukvården som en framgångsfaktor i arbetet med coronapandemin.
När pandemin slog till förra året insåg ledningen för hälso-och sjukvården i Region Västmanland att sjukhusen måste utveckla samarbetet med vårdcentralerna och den kommunala sjukvården.
Började samarbeta tidigt
För Köping innebar det att man behövde hitta sätt att samarbeta med både privatdrivna och regiondrivna vårdcentraler i Köping, Arboga, Kungsör och Hallstahammar – samt den kommunala sjukvården i dessa kommuner.
– Från början gällde det väldigt konkreta saker, som till exempel jakten på skyddsutrustning. Vem vet var man kan få tag i den? Hur tillverkar man egen? berättar Johan Saaw, chef för medicinkliniken i Köping.
Under året har samarbetet utvecklats. Idag har man regelbundna avstämningar rörande smittläget, sjukskrivningar bland vårdpersonal, antalet inlagda patienter, och vad som är på gång i största allmänhet.
Egna covidenheter
När det gäller flödet av patienter från den kommunala sjukvården till sjukhusen har det funnits ett bra samarbete även innan pandemin. Äldre multisjuka personer som insjuknar i till exempel säsongsinfluensan eller vinterkräksjukan och behöver sjukhusvård, har exempelvis stannat kvar på sjukhuset även när det inte längre varit motiverat rent medicinskt.
När coronapandemin slog till blev det arbetssättet ohållbart. Att kommunerna har inrättat egna covidenheter har därför varit avgörande för att klara sjukhusvården och jobba för att rätt patient får rätt vård vid rätt tidpunkt.
– Om vi inte hade haft samarbetet i pandemin skulle våra 70 vårdplatser i Köping i värsta fall kunnat vara belagda med uppemot ytterligare cirka 40 patienter för karantänvård, alltså vård som inte är medicinskt motiverad. Det hade inneburit en enorm påfrestning för den övriga vården. Nu har dessa patienter istället kunnat vistas i kommunal karantänvård, säger Johan Saaw.
Lättare att planera vården
Att primärvården ingår i samarbetet har också spelat en avgörande roll. De är ofta den första kontakten för coronadrabbade patienter som senare riskerar att hamna i sjukhusvården.
– Överhuvudtaget gör samarbetet det lättare att förbereda och planera vården på olika nivåer. Missförstånd och fel kan stoppas på ett tidigt stadium, säger Johan Saaw.