Skånsk sepsisvård visar vägen

Förbättringsarbete Skånes akutmottagningar är goda förebilder när det gäller att ta hand om personer som drabbats av sepsis. Arbetssättet ska nu införas på alla Sveriges sjukhus.

Skånsk sepsisvård visar vägen
Marie Rosenqvist har varit drivande i arbetet med att utveckla nya arbetssätt för att snabbare identifiera och behandla sepsis.

Sepsis kan vara svårt att känna igen och symtomen kan variera. Därför kan det vara svårt att i ett tidigt skede identifiera tillståndet.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.

Tack vare ett nytt arbetssätt har Skånes akutmottagningar blivit bättre på att upptäcka sepsis och ge de drabbade ett snabbt omhändertagande.

Diffusa symptom

– Man kan komma in till akutmottagningen med diffusa symtom och då kan det vara svårt att identifiera att det rör sig om sepsis. Inte minst gäller detta personer med nedsatt immunförsvar eller äldre patienter, säger Mari Rosenqvist, infektionsläkare och sepsiskoordinator i Region Skåne.

Fakta

Detta är sepsis

Den som har drabbats av sepsis (tidigare kallat blodförgiftning) får ofta symtom som feber, frossa, hosta, huvudvärk och hudförändringar.

Andra vanliga symtom är matthet, muskelsvaghet, mental påverkan, andningssvårigheter, symtom från magen och plötslig svår smärta.

Men det är inte alla som får feber. Ospecifika symtom är vanliga hos till exempel äldre och personer med nedsatt immunsvar.

Mari Rosenqvist har nyligen doktorerat på ämnet där hon bland annat utvecklat ett snabbspår för sepsis.

Arbetssättet hjälper vårdpersonal att snabbt identifiera om en person har allvarlig sepsis. I så fall utlöses ett larm och infektionsläkare tillkallas för att ge råd om utredning, behandling och övervakning.

Minskade vårdtider

Dessutom har varje akutmottagning ett eget sepsisteam med läkare, sjuksköterska, undersköterska och medicinsk sekreterare.

Sedan sepsislarmen infördes har vårdtiderna minskat från i genomsnitt nio till sju dygn och behovet av intensivvård har minskat rejält.

Förebild för hela Sverige

I våras godkändes vårdförlopp för sepsis av Sveriges kommuner och regioner, SKR, där Skånes arbete med sepsislarm har varit en viktig utgångspunkt i det nationella arbetet. Det innebär att alla sjukhus i Sverige nu ska införa sepsislarm.

– Jag känner oerhörd glädje över att få vara med att förändra sjukvården tillsammans med de lokala sepsisteamen. Det är de som gör jobbet, säger Mari Rosenqvist.