Titeln på dokumentet – Patientdelaktighet i hälso- och sjukvård – Minimikrav för personcentrerad vård – understryker att det är en lägsta ribba för patientdelaktigheten som beskrivs och att det står vårdgivare fritt att gå längre.
Standard för patientmedverkan nu på svenska
Personcentrerad vård Nu finns den nya standarden för personcentrerad vård tillgänglig på svenska. Tanken är att den ska användas inom all hälso- och sjukvård, på alla nivåer och av både personal och patienter.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
Ordföranden i den svenska standardiseringskommittén är seniorprofessorn i kardiologi och vårdvetenskap Karl Swedberg. Han ser standarden som ett viktigt redskap för att arbetet för en personcentrerad vård ska få en enhetlig tillämpning. Hela standarden kan laddas ned från SIS webbplats, och tanken är att den ska kunna användas av såväl vårdens personal som av dess patienter.
– Patienten kan själv använda det för att peka på konkreta punkter som vården
ska uppfylla. Och en organisation eller ett sjukhus kan genom att standarden finns bli certifierad, säger han till Kvalitetsvård.
Standarden har utarbetats på initiativ från Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet. Från början var det ett helsvenskt standardiseringsarbete vid Svenska institutet för standarder, SIS, med medverkan från 23 experter och 16 organisationer mer representanter för vårdens personal, patientorganisationer, regioner, akademin och läkemedelsbranschen. Under arbetets gång utvidgades arbetet till ett europeiskt samarbete med sikte på en europeisk standard. Tio länder har deltagit och i juni fanns standarden klar i en engelskspråkig version.
Att få till ett dokument som alla länder kunde enas om var förstås en viss utmaning, berättar Karl Swedberg.
– Ett sånt här arbete sker efter en viss metod med omröstningar i alla de deltagande länderna. Tyskarna är kända för att ha en viss skepsis mot standarder i vården, men de accepterade detta dokument. Till slut var det bara Holland som tvekade att rösta för detta – och det med argumentet att vi inte gick tillräckligt långt.
Det står dock var och en fritt att gå längre, och även Holland accepterade till sist för de miniminivåer som nu finns på pränt.
Karl Swedberg själv beskriver hur han för tiotalet år sedan, efter ett långt arbetsliv som kardiolog och professor slogs av hur fantastiskt vården utvecklats tekniskt med instrument som kunde mäta hjärtpatienternas biomarkörer med allt mer exakt precision. Baksidan av detta var risken att själva patienten tappades bort.
– Det var då jag kom att börja med det här arbetet för en personcentrerad vård. Vi får inte glömma vikten av patientens egen berättelse, att fråga om patientens syn på sina möjligheter och att fråga om egna önskemål kring hur vården ska se ut. Vi måste komma ihåg att se patienten som en person och inte bara en diagnos.
Det finns tre hörnpelare i den nya standarden, fortsätter han. Det är patientens berättelse, att vården sedan skapas som en överenskommelse mellan patient och personal och att denna överenskommelse dokumenteras.
– Men patientinflytandet ska förstås också finnas på andra plan, i hela organisationen och i det planerings- och utvecklingsarbete som görs, säger Karl Swedberg.
Idag har fler än hälften av landets regioner deklarerat att de ska arbeta personcentrerat, och utvecklingen stöds av SKR.
Hela standarden finns att ladda ned från SIS webbplats