Standardiserade vårdförlopp kortar köer

Standardiserade vårdförlopp har lett till kortare utredningstider vid misstänkt cancer. För flera cancerformer har också skillnader i väntetider mellan såväl patienter och regioner minskat något.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsvård.se premium

Läs vidare – starta din prenumeration

Redan prenumerant?

Det framgår av den uppföljning som Socialstyrelsen nu har presenterat.

Det var 2015 som regeringen och Sveriges kommuner och landsting, SKL, kom överens om att införa standardiserade vårdförlopp, SVF, inom cancervården. Socialstyrelsen har sedan dess haft i uppdrag att följa upp och utvärdera satsningen. Vad man hoppats på är resultat i form av kortare väntetider och en mer jämlik vård.

I den nya uppföljningen ser Socialstyrelsen en utveckling åt rätt håll.

Idén med standardiserade vårdförlopp kommer från början från Danmark och innebär att man i förväg bestämt hur processen från misstanke om cancer fram till start av behandling ska gå till.

– Förutom att patienterna får en mer likvärdig utredningsprocess är det självklart helt centralt att även arbeta med stor lyhördhet för patientens individuella behov. Det har gjort att patientens ställning har förbättrats, säger Ingrid Schmidt, projektledare för uppföljningen.

Under de fyra år som satsningen har pågått har drygt 270 000 patienter utretts enligt SVF. För flera cancerformer har utredningstiden kortats, bland annat prostatacancer, även om det är långt till de mål som sattes i början av satsningen. För några enstaka cancerformer har utredningstiderna tvärtom ökat något. En majoritet av patienterna uppskattar att utredningstiden blivit kortare. Något som både gäller de som får en cancerdiagnos och de som i stället friskförklaras.

– Ja, tiden av ovisshet blir ju kortare för båda grupperna, säger Ingrid Schmidt. Vi vill såklart att alla patienter som söker vård för att de misstänker att de har en allvarlig sjukdom ska få samma snabba omhändertagande, säger Ingrid Schmidt, projektledare för uppföljningen.

Tydligt är att variationerna mellan regioner och verksamheter fortfarande är stora vad gäller hur väntetiderna har utvecklats – även om skillnaderna har minskat något under de fyra år som satsningen pågått.

Parallellt med satsningen på standardiserade vårdförlopp har det startats så kallade diagnostiska centrum, det finns nu minst ett i varje sjukvårdsregion, vilket också i hög grad bidragit till att fler patienter med misstänkt allvarlig sjukdom snabbare kan få svar på orsaken till symtomen.

 

Läs hela slutrapporten del 1 patientperspektivet

 

Läs hela slutrapporten del 2 riktad till politiker och huvudmän