Till den slutsatsen kommer Lotta Wendel, jurist och doktorand vid fakulteten för hälsa och samhälle vid Malmö universitet. Hon har studerat vårdplanerna från 19 av landets 21 regioner. Tanken med planerna är att de ska innebära en trygg övergång från sluten till öppen vård, men just för de tvångsvårdade patienterna finns problem, enligt Lotta Wendels forskning.
Standardiserade vårdplaner kan vara rättsosäkra
Standardiserade vårdplaner har som syfte att vården ska vara rättvis och likadan över hela landet. Men när det handlar om tvångsvårdade patienter i psykiatrin kan de leda till en rättsosäkerhet och att vården fokuserar på att följa planen mer än att se till den enskilda patientens bästa.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
– Det har visat sig att det inte alltid är patientens bästa som har styrt utformningen av dessa mallar. I sina värsta former riskerar mallarna för dokumentation att sätta patientens rättssäkerhet ur spel. I de fall patienter behöver en mer komplex vårdplanering finns det starka skäl för att undvika standardiserade planer, säger Lotta Wendel i ett pressmeddelande.
De flesta av de standardiserade vårdplanerna var inte konstruerade för samråd med patienten och inte heller för att möta hens rätt till information. Detta innebar att vårdplaneringen riskerade att framstå som obegriplig och otillgänglig för patienten. Patienternas möjlighet att komma till tals varierade också avsevärt mellan de olika regionerna.
Mallarna för vårdplanerna samlades in år 2004, men enligt Lotta Wendel har inte mycket hänt sedan dess som skulle förändra hennes slutsatser.