Stora skillnader i hälsoundersökningar av asylsökande

Många asylsökande som kommer till Sverige genomgår inte någon hälsoundersökning. Ett enhetligt nationellt system för hälsoundersökningar för gruppen skulle kunna ändra på detta. Det är slutsatsen i en ny doktorsavhandling vid Umeå universitet.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsvård.se premium

Läs vidare – starta din prenumeration

Redan prenumerant?

 

– Tidigare har det antagits att många asylsökande inte vill delta i hälsoundersökningar, men mina studier tyder på att det låga deltagandet snarare beror på strukturella hinder, säger Robert Jonzon, doktorand vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa vid Umeå universitet.

Robert Jonzon. Foto: Sharbel Youssef.

Hans avhandling visar på stora skillnader mellan Sveriges regioner kring strukturer, rutin och uppföljning av hälsoundersökningar för asylsökande. Många av de asylsökande är positiva till att erbjudas hälsoundersökning, men där finns också en ambivalens och ibland misstro.  Bland de som genomgått en undersökning blev attityden mer negativ – många upplevde att hälsoundersökningen var begränsad till att fokusera på smittsamma sjukdomar, bland annat HIV, men inte på de hälsoproblem de själva kände att de behövde hjälp med.

I avhandlingen skissar Robert Jonzon hur ett nytt nationellt hälsofokuserat mottagningssystem för migranter skulle kunna se ut. I ett sådant system skulle tillgången till hälso- och sjukvård utgå från vårdbehov istället för migrantstatus och grunden för att ha kommit till Sverige. Ansvaret för information skulle flyttas från Migrationsverket till hälso- och sjukvården, enligt hans förslag.