Stora skillnader i endometriosvård

Rutinerna kring behandling av endometrios är bristfälliga på många håll i landet. Tillgången på specialistvård är ojämnt fördelad och uppföljningar av opererade patienter görs inte alltid enligt riktlinjerna.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsvård.se premium

Läs vidare – starta din prenumeration

Redan prenumerant?

Det här visar en ny utvärdering från Socialstyrelsen. Myndigheten har dels gjort en enkätundersökning där elevhälsa och kvinnokliniker över hela landet har svarat, dels gått igenom registerdata från 2011 till 2017.

– Över hälften av de svarande verksamheterna vid kvinnokliniker uppger i enkäten att tillgången till smärtspecialist var otillräcklig. Det finns också exempel som visar att även om man har tillgång till smärtspecialist så kan det vara långa väntetider, säger Anna Granath, utredare på Socialstyrelsen i ett pressmeddelande.

Fortbildning kring endometrios är en annan bristvara. Bara 15 procent av de svarande vårdcentralerna och var tionde elevhälsomottagning uppger att de har personal som genomgått fortbildning kring endometrios de senaste tre åren. Fler än hälften av de som svarar på enkäten uppgav att de saknade rutiner – såväl skriftliga som muntliga – för hur misstänkta endometriosfall ska hanteras. Inom elevhälsan var det tre av fyra som svarade så.

I de nationella riktlinjerna för endometrios  rekommenderas att hälso- och sjukvården följer upp behandlingseffekten cirka tre månader efter kirurgi. Men nu pekar Socialstyrelsens undersökning på att registerdata visar att färre än en tredjedel av de patienter som genomgick endometrios-relaterad kirurgi 2012-2016 fick uppföljning av specialistläkare inom fyra månader. Här finns också stora regionala skillnader, i Halland fick 44 procent uppföljning,i Norrbotten bara 16 procent.
– Att vården följer upp effekter av behandling är mycket viktigt, och för endometrios har den rekommendationen en hög prioritet i de nationella riktlinjerna. En uppföljning i rimlig tid innebär trygghet för patienten, större chans att hitta rätt behandling och högre sannolikhet för att man inte behöver söka vård akut i framtiden, säger Mathias Pålsson, sakkunnig i arbetet med utvärderingen och överläkare i gynekologi.

 

Utvärderingen har delvis genomförts under tiden som de nya nationella riktlinjerna tagits fram, vilket innebär att regionerna ännu inte haft möjlighet att anpassa vården efter riktl

Olivia Wigzell. Foto: Socialstyrelsen.

injerna.
– Sammantaget visar resultaten att såväl primärvård och elevhälsa som specialistvård behöver fortsätta se över och utveckla sitt arbete med stöd och vård till personer med endometrios. Genom de nya nationella riktlinjerna samt satsningar på olika stöd som utbildning och information vill vi bidra till ökad kunskap och en mer jämlik vård. Förhoppningsvis har riktlinjerna fått ett brett genomslag när vi om några år ska utvärdera följsamheten till rekommendationerna, säger Olivia Wigzell, generaldirektör på Socialstyrelsen