Det är de några av de viktigare strukturella brister i svensk äldreomsorg som Coronakommissionen pekar ut i sitt första delbetänkande, som helt fokuserar på smittan på äldreboenden under pandemin.
Strukturella brister bakom smittan på äldreboenden – nu utlovas en ny lag
Äldreomsorgen
Bristande samordning mellan kommuner och regioner. Brist på ett sammanhållet journalsystem. Brister i reglerna för smittskyddsåtgärder på boenden.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
Kommissionen efterlyser också ökad bemanning och kompetens i äldrevården, men pekar även ut ett par ljusglimtar – som att nya och bättre samarbeten nu har påbörjats just på grund av pandemin.
– Äldreomsorgen stod illa rustad för att möta pandemin. Ansvaret för bristerna delas av flera – kommuner, regioner och olika vårdgivare. Men ytterst är det regeringens ansvar att äldrevården fungerar, denna regering och tidigare regeringars, underströk kommissionens ordförande Mats Melin vid en presskonferens på tisdagen.
Den viktigaste orsaken till att äldreomsorgen drabbades hårt av smittan var enligt kommissionen den höga allmänna smittspridningen. Men det fanns flera faktorer som bidrog till att smittan fick fäste, fortsatte han, och exemplifierade både med strukturella brister i vårdens styrning och bemanningssituationen.
– Fyra av tio av de som arbetar i äldreomsorgen saknar undersköterskeutbildning. En fjärdedel är timanställda. Sjuksköterskor arbetar endast kontorstid. Varje verksamhetschef har i genomsnitt 60 arbetstagare under sig, exemplifierade Mats Melin.
Antalet timanställda måste minskas, kompetensen måste förstärkas och det borde finnas en sjuksköterska dygnet runt på alla boenden, fortsatte han. Även tillgången till läkare för alla som bor på ett särskilt boende måste tryggas, enligt kommissionen.
I flera fall anser Coronakommissionen att myndigheter och regeringen har handlat alltför sent. Det tog ”orimligt lång tid” att undersöka behoven av skyddsutrustning på särskilda boenden, och man anser även att besöksförbudet kom alltför sent. De exempel från framförallt Region Stockholm, där coronasjuka på särskilda boenden nekades individuell läkarbedömning tog man också upp som anmärkningsvärda exempel på en omsorg som inte fungerat.
I samband med att betänkandet presenterades tillkännagav socialminister Lena Hallengren att regeringen tillsätter en ny utredning med sikte på en helt ny äldreomsorgslag, där en av ambitionerna är att garantera tillgången till god medicinsk vård för de boende i omsorgen.
– Regelverket för äldreomsorgen är för svagt och kvaliteten i omsorgen är för ojämn. En mer robust äldreomsorg kräver en robust lagstiftning, säger Hallengren.
Läs hela Coronakommissionens delbetänkande
”Bevara nyutvecklade samverkansformer”
Några av kommissionens tankar och förslag kring vårdens struktur och samverkan
• Genomgripande förändringar lär krävas i styrningen av äldreomsorgen inklusive den medicinska vården för att lägga grunden för en bättre samverkan mellan kommuner och regioner.
• Avsaknaden av en patientcentrerad sammanhållen journalföring är ett allvarligt patientsäkerhetsproblem. Regionerna och kommunerna måste vidta åtgärder för att förverkliga en sammanhållen journalföring.
• Nya samverkansformer har utvecklats under pandemin. Regionernas vårdhygienenheter har gett bra kunskapsstöd och många regioner utökade det medicinska stödet till kommunernas hälso- och sjukvård, till exempel genom olika former av mobil verksamhet. Det blir en särskild framtida utmaning att bevara dessa nyutvecklade samverkansformer när väl pandemin klingat av.