Studiecirklar blev startskottet för personcentrerad vård

Psykiatri Sydväst i Huddinge har under de senaste två åren jobbat intensivt med att införa ett personcentrerat synsätt i verksamheten.

Studiecirklar blev startskottet för personcentrerad vård

Psykiatri Sydväst i Huddinge har under de senaste två åren jobbat intensivt med att införa ett personcentrerat synsätt i verksamheten. Beslutet fattades i samband med det omfattande byggprojekt som Psykiatri Sydvästs heldygnsvårdsavdelningar nu genomgår. Parallellt med renoveringen av den fysiska miljön har alla medarbetare fått utbildning i personcentrerad vård. Studiecirklar, rollspel och studiebesök har stått på agendan.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Anna Ritzman Kraft, psykiatrisk sjuksköterska och projektledare för satsningen på personcentrerad vård.

– Det är ett stort förändringsarbete som innebär att medarbetarna behöver ställa om till ett helt nytt sätt att vårda, säger Anna Ritzman Kraft, psykiatrisk sjuksköterska och projektledare för arbetet.

Det stora skiftet är att varje patient ingår i ett team tillsammans med personalen, istället för att som tidigare jobba med kontaktpersoner, och att man tar fram och följer upp vårdplanen gemensamt. Anna Ritzman Kraft förklarar att en viktig poäng med det nya sättet att vårda är att tydliggöra vården och skapa förutsägbarhet så att patienterna kan ta ansvar för sin egen vård.

– En stor skillnad är att synen på patienten blir en annan. Vi vill se personen bakom sjukdomen, lyssna på deras berättelse, ta vara på deras egna förmågor och resurser och ge dem det stöd de behöver för sin egenvård.

Till exempel har de jobbat igenom flödet från in- till utskrivning där de bland annat sett över mötesstrukturen för att se till att patienten är med och blir delaktig i de beslut som tas.

En stor och viktig utmaning när projektet nu går mot sitt slut är att hålla arbetet vid liv. Anna Ritzman Kraft tror att det är viktigt att chefer och ledare får redskap att hålla arbetet högt på agendan.

– För att inte falla tillbaka i gamla mönster, är nästa viktiga steg en plan för vidmakthållande av de arbetssätt som utarbetats. Hur vet vi att det vi gör är personcentrerat? Just nu jobbar vi med att ta fram en checklista som man kan följa varje dag för att säkra hållbarheten i en personcentrerad vård, i allt från bemötande till delaktighet och autonomi.

Viktiga steg på väg mot en personcentrerad vård

– Utbildning. Samtliga medarbetare inom heldygnsvården på Psykiatri Sydväst i Huddinge har genomgått studiecirkel i personcentrerad vård. Varje cirkel bestod av fem avsnitt om vardera två timmar och leddes av projektgruppens medlemmar. Deltagarna var indelade efter profession vilket gav möjlighet att dela erfarenheter och goda exempel mellan avdelningarna. Träffarna har också varit viktiga för att sätta ord på tyst kunskap om exempelvis bemötande, delaktighet, autonomi och ge utrymme för att reflektera över sitt arbete och vad personcentrerad vård innebär i vardagen.

– Inspiration. Projektgruppen och chefer med ledningsansvar har gjort studiebesök på Centrum för personcentrerad vård i Göteborg. De har även arrangerat en inspirationsdag där medarbetarna bland annat fick spela rollspel med situationer ur sin egen vardag.

– Konkretisering. Ledningen har tagit ett övergripande beslut där de formulerat vad de menar med att arbeta personcentrerat. För att testa och utveckla nya arbetssätt har de använt sig av en metodik som bygger på Lean. Till exempel har de tagit fram en modell med fyra frågor som hjälper medarbetarna att identifiera patientens egna resurser och förmågor vid inskrivningssamtalet. De har även tagit fram informationsmaterial för patienterna som beskriver personcentrerad vård och vad det innebär för dem som patienter.

– Miljö. De ombyggda lokalerna är utformade på ett sätt som stöttar det personcentrerade arbetssättet där patientens integritet och autonomi värnas, till exempel har patienterna eget rum i större utsträckning, och möjlighet att låsa om sig. Personalens utrymmen är utformade för att främja ett effektivt arbetssätt, bland annat flera mindre expeditioner. Det bidrar till att personalen har ett närmre patientarbete, distansen mellan professionell och patient minskar och samarbetet ökar.

Hämtar fler artiklar
Till startsidan