Tillsammans mot den nära vården

– Vi står ju inför en enorm utmaning i vården där fler lever längre och färre i arbetsför ålder ska säkra välfärden.

En del av den här omställningen handlar om att ta vara på den enorma potential som finns i invånarkraften, säger utvecklingsstrateg Anette Nilsson till Kvalitetsvård.

Utifrån varje persons förmåga och vilja – som kan variera över tid – ska patientens egen kraft tas tillvara, fortsätter hon.

– Det handlar inte om att utnyttja, utan om att nyttja den kraft som patienten själv har.

För att alla ska veta vad som är nästa steg i behandlingen dokumenteras vården. En samverkansplan görs upp, och från primärvården dirigeras eventuell vidare specialistvård då den behövs.

I Region Jönköpings län är Tillsammansarbetet inte ett projekt, utan den filosofi som numera genomsyrar all vård, och som man utgår från i budgeten. Förhoppningen är att man med den nära vården alltid ska kunna vara steget före, med ett resultat som frigör resurser inom vården till dem som allra bäst behöver dem och som också värnar om patientens egen tid.

– Hypotetiskt – om du har en patient med exempelvis hjärtsvikt som hela tiden har en god kontakt med primärvården och som också fått råd om egenvård och instrument att övervaka sin egen hälsa – då har vården möjlighet att se tidiga och viktiga tecken på att insatser behövs. Och det kan betyda att personen aldrig behöver hamna på sjukhus.

Regionen arbetar också med tidiga insatser för barn och deras familjer som man från BVC bedömer behöver ett extra stöd, också här i samarbete över organisationsgränserna.

Invånarnas kraft tas också tillvara inom psykiatrin, där man arbetar med peer support, alltså tar hjälp av personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa, som utbildats och anställts för att stötta andra. För cancerpatienter finns en mötesplats att dela erfarenheter patienter emellan.

– Och för tobaksavvänjning har vi numera stöd på flera nivåer. Alla behöver inte komma till en rökavvänjare – vi erbjuder såväl en digital tjänst som gruppverksamheter, samtidigt som det också finns möjlighet att få tid hos en rökavvänjare för den som har behov.

För att vården ska fungera sömlöst över de olika nivåerna är dokumentation viktig.

– Men det är också viktigt att dokumentationen inte blir alltför betungande för personalen. Att förenkla och effektivisera den är också en viktig del av vårt förbättringsarbete.

I förbättringsarbetet och vid utvecklingen av nya tjänster involveras också representanter för patienter med kroniska sjukdomar.

– Det är ju viktigt för att vi ska veta att vi hamnar rätt med tjänsterna, så att vi vet att det vi utvecklar svarar emot de behov som finns.

Ledarskapet, att alla chefer på alla nivåer är med i omställningen till nära vård, är också av största vikt, tillägger Anette Nilsson.

– Vi har i regionen ett nätverk för engagerat ledarskap, där 500 chefer på olika nivåer träffas kontinuerligt med samtalsledare, och där man hela tiden strävar åt att fördjupa samskapandet.