Inga produkter i varukorgen.
Asker tog handsken i egna händer – ”Man måste kunna agera”
Hållbarhet
När Asker Healthcare Group insåg att så kallade nitrilhandskar stod för hälften av utsläppen bestämde sig bolaget att göra något åt det, och startade egen tillverkning av en serie av medicinskt förbrukningsmaterial.
– Många verkar tro att hållbarhetsutmaningar är helt omöjliga att lösa, säger Sanna Norman.
Sanna Borman. Foto: Ellinor Gotby Eriksson
Sanna Norman är sedan 2018 hållbarhetschef på Asker Healthcare Group, ett europeiskt företag som förser vården med medicintekniska produkter och tjänster. I takt med skärpta hållbarhetskrav, ett allt mer utpräglat önskemål om hållbara produkter från kunderna och brist på dessa produkter på marknaden, valde Asker Healthcare Group att själva bli producenter av vissa produkter som har hög förbrukning inom vården och därmed skulle göra störst skillnad för klimatet.
– Vi har sourcing-kontor i flera länder i Asien som samarbetar med leverantörer för att utveckla lämpliga produkter till oss. När vi startade miljöspåret för våra produkter och började mäta våra scoop 3-utsläpp förstod vi snabbt att vi kunde minska utsläppen genom att ta fram alternativa produkter för att komplettera vårt befintliga utbud på marknaden, säger hon.
En av Asker Healthcares Groups produktkategorier är handskar till vården. Det är handskarna som tillverkas i störst volymer och som används mest – men återvinns minst.
– När vi gjorde vår scoop 3-analys såg vi att utsläppen från handskar var nära 50 procent av alla våra utsläpp. Då blev det ganska lätt att inse att om vi ska göra någon skillnad så är det där vi måste börja, säger Sanna Norman.
Via dotterbolaget Evercare Medical tog Asker då fram en handske som skapar 30 procent mindre utsläpp. Detta uppnåddes genom att använda ett nytt material som kräver kortare härdningstid i handskens tillverkningstid, vilket innebär avsevärt mindre värmeenergi.
– Sedan dess har vi arbetat vidare med våra tillverkare av handskar. Nu vill vi till exempel få våra tillverkare att byta från fossila bränslen till biobränslen. Det finns alltid mer att göra när man börjar skrapa på ytan.
Koncernen undersöker också hur de kan minska klimatavtrycket för ansiktsmasker och övriga skyddskläder, samt hur man kan ta fram PVC-fria infusionsset.
– Vi går igenom hela portföljen av enklare högvolymsprodukter för att se hur vi kan antingen hitta alternativa produkter, eller om det inte finns – göra dem själva på mer hållbara sätt.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsvård.se premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Så hur lång tid tog det då att få rull på produktutvecklingen, efter första skrapandet på ytan? De nya vårdmaterialen har tagit två år från idé till färdig produkt på marknaden. Det är längre tid än nödvändigt menar Sanna Norman.
– Det tar lång tid att byta ut produkter inom vård- och hälsosektorn. Det är ett otroligt snabbt arbetstempo där och användarna vill inte gärna byta ut saker som de tycker fungerar. Man stannar ogärna upp för att tänka nytt helt enkelt – även om det skulle innebära förbättringar, säger hon.
Det största hindret för Askers gröna omställning, såväl som för hela vårdmaterialbranschen, ligger alltså en bit utanför företagens kontroll.
– Kunder idag är överhopade av olika alternativ, och det är svårt att med säkerhet veta vilken produkt som är bättre än den andra. Den här typen av produktion är dessutom väldigt komplex, så jag tror helt enkelt att kundernas kunskap kring hållbara produkter behöver stärkas, säger hon.
Situationen underlättas inte heller av fenomenet greenhushing vilket är en motreaktion till greenwashing. Förenklat handlar greenhushing om att företag inte vågar stoltsera med sina hållbarhetssatsningar – för att de paradoxalt nog då kan uppfattas som icke trovärdiga. Det skapar en frustration i branschen, när svenska beslutsfattare samtidigt säger att hållbarhetssatsningar ska premieras.
– Vi frågade oss vad vi kan kommunicera om vårt hållbarhetsarbete utan att beskyllas för greenwashing. Det vi kom fram till var att vi inte kan jämföra oss med andra aktörer, men vi kan jämföra oss med oss själva. Så vi visade på skillnaden mellan vår vanliga handskmodell – som är den vanligaste på hela marknaden – och den nya som vi har tagit fram.
Incitamentet till omställningen var hela tiden att få mer hållbara produkter och processer även om det skulle innebära en dyrare prislapp. Men det ekonomiska tappet uteblev, eftersom hållbarhetssatsningar belönas vid vissa typer av upphandlingar.
– Inom offentliga upphandlingar kan produkter bli prioriterade om de uppfyller miljömål. Det är då möjligt att kunden väljer en produkt som är något dyrare om den uppfyller dessa mål. Det kostar att utveckla nya produkter och det behöver man få igen när man säljer.
Sanna Norman vill se en attitydförändring inom näringslivets hållbarhetsarbete. Gärna redan igår. Hon upplever att det finns en utbredd pessimistisk ton hos de människor som ska driva igenom omställningen.
– Man säger ”nej det här går inte, det kommer ingen gilla” innan man ens har testat. Det är så otroligt mycket prat om hållbarhetsarbetet, men man måste kunna agera också. Jag tror att det behövs fler ingenjörer på hållbarhetsposterna. Ingenjörer löser inte problem genom att sitta och prata om dem, utan genom att angripa dem med hjälp av erfarenhet och kunskap.
