Digitala läkemedelsautomater ska effektivisera Norrbotten

Hon leder ett SKR-projekt där alla Norrbottens kommuner deltar. Målet är att varje kommun ska breddinföra en till två välfärdstekniker i ordinarie drift.

Just nu sker ett arbete med att kartlägga hur kommunerna i länet arbetar med välfärdsteknik. Den största effektiviseringspotentialen ligger i införandet av läkemedelsautomater för att minska behovet av att personal kommer på hembesök för att hjälpa med medicinering.

Kartläggning av befintlig teknik

I de tio kommuner som hittills kartlagts omfattas cirka 3 200 brukare. Nästan 1 000 av dem har läkemedelsgivning, vilket motsvarar runt 15 000 besök i veckan. Samtidigt har bara 86 brukare läkemedelsautomat.

– Det är där den stora potentialen finns. Fler kan ta sina läkemedel själva och vi kan spara tid, inte minst resor, säger Sanna Wallma.

Läkemedelsautomater är också komplex teknik. Det kräver samverkan mellan kommun, region och olika delar av den kommunala organisationen. En avgörande faktor är tajming.

– De behöver ofta komma in tidigare i sjukdomsförloppet, till exempel vid tidig demens. Lär man sig tekniken i tid kan man använda den längre – och ibland skjuta upp tyngre hemtjänstinsatser.

Omställningsnyttan det mest centrala

Projektet arbetar i fem steg: kartläggning, prioritering, nyttokalkyler, uppföljning och förvaltning. Nyttan mäts inte bara i kronor utan i kvalitet, miljö och framför allt omställning.

– Om vi frigör tid genom teknik måste vi bestämma vad vi gör med den. Annars händer inget. Det är den svåra frågan: hur använder vi tiden så att den faktiskt kommer brukarna till del? säger Sanna Wallma.

En vanlig utmaning vid omställningar är att lägga nytt på gammalt, att arbeta med ett nytt system parallellt med att hålla ett gammalt vid liv.

– Kommuner glömmer ofta att när man inför ett nytt arbetssätt måste man också skala bort det gamla. Annars får personalen två parallella metoder och högre belastning.

Hur har frågan kring digitalisering av hemtjänstens arbete och välfärdsteknik tagits emot av anställda inom hemtjänsten?

– Tidigare handlade det om rädsla för att bli ersatt. I dag är insikten större: det finns inte fler att rekrytera. Samma personal måste kunna hjälpa fler.

Oron gäller främst risken för fler arbetsuppgifter i en övergångsperiod. Här blir organiseringen avgörande – i större kommuner kan särskilda team arbeta med digital hemtjänst.

Parallellt vill projektet stärka samverkan mellan kommunerna, till exempel kring upphandlingar och gemensamma funktioner. Ett exempel är Bodens larmmottagning som andra kommuner anslutit sig till – med färre felaktiga larm och bättre arbetsmiljö som följd.

– Målet är att slippa uppfinna hjulet 14 gånger, säger Sanna Wallma.