Experten om personcentrering – ”Vi måste bli mer kvalitetsdrivna – inte prisdrivna”

Det är svårt att bryta mönster sägs det. Kanske gäller det också förlegade och ineffektiva vårdsystem. Axel Wolf är professor, universitetssjukhusöversjuksköterska, och sedan tre år tillbaka även centrumföreståndare för Centrum för Personcentrerad vård, GPCC.

GPCC är ett nationellt tvärvetenskapligt forskningscentrum som bildades 2010 med stöd av regeringens satsning på strategiska forskningsområden. Forskningscentrumet har sedan starten varit världens ledande multiprofessionella och interdisciplinära forskningscenter för personcentrerad vård och patient- och brukarmedverkan.

– Vårt synsätt och arbetssätt är ganska unikt, eftersom vi inte bara tittar på personcentrerad vård som något som handlar om medicin och omvårdnad utan som också inbegriper precis alla samhällsperspektiv, säger Axel Wolf.

Forskningen tas därför inte bara fram av medicinska och vårdvetenskapliga experter utan även från jurister, ingenjörer och konstvetare, med flera.

Svag förändringsförmåga

Syftet med GPCC var att hitta metoder för att förebygga onödigt lidande och stärka vårdens effektivitet samt hållbarhet. Under de senaste 15 åren har begreppet fått en allt större legitimitet. Ändå brister detta fokus alltför ofta, menar Axel Wolf. Han menar att det i grunden rör sig om systemfel.

– Sverige har pratat om helhetsfokus kring patienten i 40-50 år, men det är först sedan GPCC skapades som vi har kunnat lyfta fram konkreta och evidensbaserade effekter av att arbeta på det sättet. Både vad gäller patientens mående, medicinska utfall och samhällsekonomiska vinster, säger han.

I patientlagen som kom 2014 finns tydliga krav på patientens delaktighet. Det handlar inte bara att om känner sig sedd och hörd i mötet med vårdpersonalen, men också att den är delaktig i själva processen kring behandling och vad som händer efter avslutad vårdkontakt. Begreppet personcentrerad vård används idag flitigt av kliniker och på organisationsnivå. Ändå når alltså arbetssättet inte hela vägen fram.

– Vi måste bli mer kvalitetsstyrda samt personcentrerade i vår styrning och ledning. Personcentrering är inte ett utfall, det är en process som leder till högre kvalitet och till en förbättrad resurshantering.  

Kan inte hänga på eldsjälar

Axel Wolf vill se en tydligare styrning mot personcentrerad vård.

– Då menar jag en styrning som går bottom-up och top-down, inte enbart top-down eller bottom-up. Det är personalen samt patienten och dess anhöriga som vet hur vi ska driva förbättringar, men det är vårdens huvudmän som behöver skapa förutsättningarna.

– Det här kräver investeringar i människor – i tid, kompetens och resurser – så att de kan utveckla metoder och arbetssätt för personcentrerad vård, säger han.

Det är lätt att ansvaret för att driva personcentrering faller mellan stolarna, om man inbillar sig att detta är en magisk företeelse som uppstår mellan personalen och patienten. Enligt Axel Wolf handlar det också om hur medarbetaren blir bemött av sin chef i sitt personcentrerade fokus, hur personcentrerat samarbetet i teamet är, hur personcetrerard de olika förvaltningarna och vårdgivarna är gentemot varandra samt hur förhållningssättet och arbetssättet ser ut hela vägen upp till vårdgivarens policy-nivå.

– Vi behöver börja se personcentrering som en systemomställning mot kvalitet snarare än att se det enbart som ett nytt arbetssätt. Vi måste bli mer kvalitetsdrivna istället för prisdrivna, och då måste hela systemet arbeta målmedvetet mot att uppnå det.