Våren 2023 rekryterades Lisa-Rebecka Willén och Ewa Hjerpe till Sahlgrenska universitetssjukhuset, med ett mycket tydligt mål. I ett delat chefskap skulle de två kollegerna vända den negativa spiralen på Östra sjukhusets intensivvårdsavdelning. Mer konkret skulle de nya vårdenhetscheferna skapa en bättre stabilitet i personallaget, avveckla hyrbemanningen och öppna upp fler IVA-platser. För att lyckas med detta behövdes kulturen ses över i grunden.
– Verksamheten behövde ett rejält omtag. Det hade varit en tuff period här sedan pandemin, med ett stort personaltapp. Det hade också varit en stor omsättning av chefer i olika led, säger Lisa-Rebecka Willén.
Ewa Hjerpe instämmer:
– Ja vi kom in i en väldigt turbulent period. Under pandemin tog IVA, ihop med infektionsmottagningen, emot alla patienter i ett första skede. Det var en väldigt tung belastning för de som jobbade här då. Att de hade en ganska ostabil ledningssituation underlättade inte läget, säger hon.
Willén och Hjerpe kände inte varandra innan de rekryterades. Inför det nya uppdraget valde de att gå ut på en middag ihop för att diskutera hur de ville arbeta tillsammans.
– Det visade sig att vi var väldigt lika när det kommer till värdegrund och synen på oss själva i egenskap av chef. Vi är båda IVA-syrror i botten och tycker att Intensivvårds-uppdraget är det bästa man kan arbeta med. Vi tycker att alla som ska arbete här behöver känna så, säger Ewa Hjerpe.
Samstämmigheten kring verksamhetens framtid bådade gott inför den massiva rekryteringsfas som de två kollegerna skulle sätta igång med.
– I början var det ärligt talat inte så många sökande. Men vi var trots det måna om att det skulle bli helt rätt från början, och utgick inte enbart utifrån tidigare erfarenhet. Vi handplockade personalen utifrån personlighet. Vi kan ju inte ändra på människors personlighet, men vi kan alltid fylla på med kunskap, säger Lisa-Rebecka Willén.
Vilken typ av personlighet var det då de två verksamhetscheferna efterlyste? Jo, människor som värdesätter omtanke om sin omgivning och som inte tycker att begreppet snällhet är något tramsigt.
– Som vårdgivare ger man oavbrutet av sig själv till patienterna, därför ville vi skapa en organisationskultur där det är en självklarhet att man stöttar och uppmuntrar varandra. För oss är det viktigt att man pratar till varandra, inte om varandra, säger Lisa-Rebecka Willén.
Men för att kulturen skulle kunna blomstra behövdes också struktur.
– När vi kom hit märkte att arbetet saknade tydliga ramar. Vi möttes av ett ganska stort chefsförrakt och vi fick arbeta intensivt för att vinna gruppens förtroende. Med all rätt kan jag tycka, det är ingenting som ska komma gratis, säger Lisa-Rebecka Willén.
Idag, drygt två år senare, är strukturen så pass tydlig att det dagliga arbetet flyter på. Om en medarbetare blir sjuk är det inte personens ”händer” och praktiska roll på jobbet som saknas, för där kan någon annan täcka upp.
– Det är vår kollega som person vi saknar då, för strukturen kring arbetet har vi alla hjälpts åt att bygga upp. Den rullar på i alla lägen, säger Ewa Hjerpe.
De ca 60 personer som rekryterades av Lisa-Rebecka Willén och EwaHjerpe är fortfarande kvar. Många av medarbetarna kommer från andra IVA-avdelningarna och de två cheferna har redan från början gjort klart att de nya medarbetarnas idéer och erfarenheter är varmt välkomna.
– Vi vill väldigt gärna vara innovativa chefer och lära från arbetslaget. Om vi ska ha en förbättringsdriven kultur måste ju vi som chefer visa att vi också är förbättringsbenägna, säger Lisa-Rebecka Willén.
Ewa Hjerpe instämmer:
– Jag och Lisa-Rebecka är ju bara två personer. Det klart att förbättringsarbetet blir mer effektivt om vi istället för att bara utgå från oss själva också tar till vara på alla övriga 90 medarbetares tankekraft.

