På en gul lapp inne på brittiska Government Digital Service:s kontor står enkla meningar uppskrivna:
Psykologisk trygghet är grunden för kvalitet
Kvalitetskultur I en tid då AI och automatisering formar arbetslivet riskerar det mänskliga att glömmas bort. IT-konsulten Jonas Jaani vill återinföra ”okej-kulturen” – en arbetsmiljö där det är tillåtet att göra fel, be om hjälp och prata om det som faktiskt spelar roll. Först då kan organisationer skapa verklig kvalitet.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
– Det är okej att säga ”jag vet inte”
– Be någon förtydliga
– Stanna hemma när man mår dåligt
– Glömma saker
– Göra fel
Orden kan verka självklara – men det är ofta långt ifrån verkligheten i arbetslivets hierarkier. Lappen blev startskottet för Jonas Jaanis egen handbok för en mer välmående och mänsklig arbetsplatskultur.

– Jag blev förvånad över hur mycket positiv respons jag fått. Det är nästan absurt att det behövs, men det visar att vi har tappat något på vägen. Kanske är det digitaliseringen som gjort att vi glömt bort mänskliga samtal och kroppsspråk. Att vi behöver skylta med det mest grundläggande säger något om arbetslivet i dag, säger han.
Under vårt teamsmöte trixar han med ljudet och sätter på effekter som gör att ballonger flyger på skärmen. Det är svårt att inte hålla sig för skratt.
– Vad händer med vår kultur när vi inte kan göra det här? Vi blir så begränsade, säger Jonas Jaani.
Finns inga ”mjuka” tillägg
För Jonas Jaani är inte det mänskliga ett ”mjukt” tillägg – det är själva förutsättningen för kvalitet. När team känner sig trygga nog att göra fel, uttrycka åsikter och be om hjälp skapas förutsättningar för innovation, samarbete och lärande. I miljöer där det är okej att göra fel rapporteras också fler fel, vilket i sin tur leder till fler förbättringar.
– Felrapportering ses ofta som ett misslyckande, men det är tvärtom ett tecken på en sund kultur. Det är där förbättringsarbetet börjar, säger han.
I sina mest framgångsrika team har han sett hur tryggheten leder till en nästan övermänsklig känsla av kapacitet.
– När alla vet vad vi vill uppnå, litar på varandra och förstår varför vi gör det vi gör, då känns det som att vi kan lösa nästan vad som helst – från en skogsbrand till en ny strategi. Det är sällan man når dit, men det är dit vi alltid strävar.
För att nå dit krävs ett gemensamt ansvarstagande.
– Jag brukar säga att alla äger allt. Om en kollega är sjuk tar vi över uppgifterna tillsammans. Det är inte ”mitt” och ”ditt”, utan vårt gemensamma ansvar, säger Jonas Jaani.
Bygg tillit i små team
Uppdraget måste vara tydligt och teamen små för att det ska fungera optimalt. Då blir det enklare att bygga kultur och skapa psykologisk trygghet, menar han.
– Det är svårt att skapa i en stor avdelning, men i team på upp till åtta personer är det fullt möjligt. Då kan man också experimentera och hitta det som fungerar just för den gruppen.
När Jonas Jaani arbetat med traineeprogram har han ofta sett en tydlig brist. Nyutexaminerade är ofta välutbildade tekniskt men otränade i det mänskliga.
– Universitet lär ut hårda färdigheter. Det är viktigt, men det räcker inte. Jag pratar hellre om ”human skills” än soft skills – förmågor som kommunikation, empati och ansvarstagande är inte mjuka, de är avgörande.
Att förstå användarens behov, att kunna lyssna, att våga ställa frågor – det är där kvalitetsarbetet börjar, menar han.
– Många organisationer är duktiga på att samla data och producera rapporter. Men det skapar inget värde i sig. Det är först när vi förstår för vem vi gör det här som det blir kvalitet.
Mänskliga förmågor blir allt viktigare
När tekniken automatiserar allt fler arbetsuppgifter blir de mänskliga förmågorna viktigare än någonsin. Jonas lyfter särskilt två: emotionell intelligens och förmågan att aldrig sluta lära sig.
– AI kommer inte att ta över allt, men det kommer att förändra mycket. Då blir förmågan att sätta sig i någon annans skor och att ständigt utvecklas helt avgörande.
I slutändan handlar det om att inte se kultur som ett projekt som kan bockas av – utan som något levande som hela tiden behöver omprövas.
– Den bästa kulturen är den som ständigt undrar om den kan bli bättre, säger Jonas Jaani.
