Inga produkter i varukorgen.
Värdebaserad vård – trendbegreppet som tappade kraft
Ledarskap
Värdebaserad vård lanserades som framtidens styrmodell och fick snabbt genomslag
på svenska universitetssjukhus. Men begreppet tappade fotfästet när teorin mötte praktiken – värdet var svårt att mäta och styrningen upplevdes som påtvingad.
Forskningschefen Anna Krohwinkel på Leading Health Care Solutions berättar mer om det forna trendbegreppet.
Patienter överlag har en positiv upplevelse av primärvården. Foto: Adobe Stock
Värdebaserad vård syftar till att sätta patienten i fokus genom att mäta kvalitet utifrån vad som ger mest nytta för vårdtagaren. Begreppet lanserades 2004 av de amerikanska forskarna Michael Porter och Elisabeth Olmsted Teisberg som en lösning på det amerikanska sjukvårdssystemets kvalitetsbrister och höga kostnader. I Sverige fick konceptet stort genomslag under första halvan av 2010-talet, bland annat när Nya Karolinska införde värdebaserad vård som ny styrmodell. Tanken var att Sverige skulle bli ett pionjärland där modellen kunde testas i större skala.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsvård.se premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
År 2019 skrev Leading Health Care Solutions en rapport om ”värdebaserad vård” på uppdrag av Socialdepartementet, i syfte att bättre förstå det teoretiska ramverket.
– Det var stor skillnad mellan hur modellen var tänkt att fungera och hur den faktiskt tillämpades. Konceptet byggde på att allt skulle standardiseras, men det förutsatte i princip att hela vårdsystemet fungerade på ett annat sätt än vad det gör i ett offentligt finansierat system. Det handlade om konkurrens och om att människor, baserat på resultat, skulle kunna välja vård – som om man glömde att vi har offentlig upphandling i Sverige, säger Anna Krohwinkel, en av rapportförfattarna.
När begreppet introducerades i Sverige skiljde sig tillämpningen mycket från den ursprungliga idén, vilket har lett till osäkerhet kring vad man egentligen menar med ”värdebaserad vård” i dag.
– Det hela blev ganska förvirrat. Jag skulle säga att modellen i sin ursprungliga form inte längre diskuteras i Sverige. Men tankarna lever kvar i andra sammanhang. Med kunskapsstyrningen kom också ett tydligt flödestänk i riktlinjerna – ambitioner som påminner om dem i värdebaserad vård.
Trots att den teoretiska modellen inte passade den svenska kontexten, menar Anna Krohwinkel att sjukvården ändå har haft viss nytta av att ha testat styrmodellen. Frågan är bara hur mycket det egentligen har att göra med det ursprungliga ramverket.
– På de ställen där man lyckats integrera det i sitt arbete, snarare än att bara använda det som en konsultprodukt, har det nog varit värdefullt att delta i patientråd och diskutera vad som ger det bästa vårdflödet ur ett patientperspektiv. Men det skiljer sig rätt mycket från den ursprungliga modellen som byggde på standardiserade mått på vad som är värdefullt.
Det var i praktiken bara tre universitetssjukhus – Karolinska, Sahlgrenska och Akademiska – som testade styrmodellen i större skala. Projekten mötte omfattande kritik, vilket har gjort begreppet till något negativt laddat inom vården i dag, menar Krohwinkel.
Hon tror inte att värdebaserad vård kommer att få någon renässans i Sverige, men internationellt lever begreppet vidare i en omtolkad form.
– EU har tagit upp det, men har breddat det till att handla mer om effektiv vård – med fokus på att ta bort det som inte fungerar, särskilt vård för komplexa patienter, långa vårdtider och vård som faller mellan stolarna. Men det är en något annan idé än vad värdebaserad vård ursprungligen var.
– Det lever vidare som begrepp utomlands, men där har man inte heller haft de erfarenheter som Sverige har haft, säger Anna Krohwinkel.
