Inga produkter i varukorgen.
Region Uppsala höjer yrkesstatusen för palliativ vård – tack vare samordnade insatser
Förbättringsarbete Palliativ vård ska bli bättre strukturerad och tillgänglig för fler. Nu inleder Region Uppsala en nysatsning och samlar vården i en specifik enhet på Akademiska sjukhuset. Samtidigt vill man förändra bilden av palliation som något som bara handlar om livets slut.
Foto: Region Uppsala
Region Uppsala tog i september fram en handlingsplan för att åtgärda brister i den specialiserade palliativa vården. Nu har de första förbättringsåtgärderna inletts; en omorganisering på Akademiska sjukhuset för att samla den palliativa vården inom en och samma enhet. Tidigare har den typen av vård nämligen legat uppdelad på flera olika vårdenheter, och då primärt inom cancervården.
Regionråd Neil Ormerod (V), ordförande i sjukhusstyrelsen, ser med stor tillförsikt på förändringen.
– Cancervården har gjort jättemycket för att utveckla vår palliativa vård, men nu tar vi nästa steg i förbättringsarbetet vilket innebär att vi dels behöver höja statusen på det här uppdraget – dels öppna upp vården för fler patienter. Det här har tidigare varit svårt i Region Uppsala, säger han.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsvård.se premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Omtaget av den specialiserade palliativa vården bottnar i flera år av utmaningar och turbulens, i synnerhet problem i arbetsmiljön.
– För ett par år sedan slutade många läkare samtidigt och bemanningsfrågan har varit kämpig sedan dess. Från politikens håll kände vi att vi behövde peka med hela handen och skapa en egen enhet för palliation. Under 2023 och 2024 tog vi därför in konsulter som hjälpte oss att ta fram en åtgärdsplan, säger Neil Ormerod.
Det pågår redan i nuläget en del insatser från personal som är intresserad av palliativ vård, men palliation är en alltför viktig del av vården för att inriktningen ska vara beroende av eldsjälar, förklarar Neil Ormerod.
– Det här arbetet behöver samordnas för att det ska vara likvärdigt. Vi kommer att behöva bygga upp fler vårdplatser för att möjliggöra detta, säger han, och tillägger:
– Det ska också vara attraktivt för vårdpersonalen att arbeta på den här nya enheten, och det ska vara tillgängligt för precis alla patienter som har behov av det, säger han.
Enligt Neil Ormerod finns det en kunskapslucka kring palliation. Många tror att den typen av vård endast riktar sig till patienter som befinner sig i livets slutskede – med den inriktningen är endast en del av den palliativa vården.
– Vi behöver komma bort från idén om att palliation endast handlar om död. Det gör att många som faktiskt är i behov av den vården väljer bort den. I själva verket handlar det om livet som är kvar – och att göra det som bra som möjligt. Det behöver inte röra sig om dagar, det kan vara flera år. Den palliativa vården kan också kombineras med behandlingsinsatser, säger han.
I förbättringsarbetet ingår att skapa ett specifikt barnspår för barnpatienter med livshotande sjukdomar. Där finns det ett ännu större behov för kunskapsspridning förklarar Neil Ormerod.
– Den vuxna palliativa vården ska inte ta över patienter från Barnsjukhuset, för de har bäst kunskap om barnpatienterna. Men här är utmaningen kring ovilja mot palliation extra stor. Man vill inte prata om det, för det är för svårt att tänka på. Men man behöver alltså inte vara döende för att få palliativa insatser som höjer livskvaliteten, säger han.
